Nytt stöd för vårdens prioriteringar i katastrofer och krig

Socialstyrelsen fick under 2021 i uppdrag av regeringen att ta fram ett stöd för prioriteringar i hälso- och sjukvården, i händelse av katastrofsituationer och ytterst även krig.

– Då vi fick uppdraget hade vi tagit oss igenom ett drygt år av pandemi och det är ju rätt skrämmande att världsläget sedan dess hunnit förvärras så drastiskt som skett bara under de senaste veckorna, säger Anders Berg, utredare på Socialstyrelsen, som lett arbetet med att ta fram vägledningen.

Kriget i Ukraina har på ett dramatiskt sätt bidragit till att kunskapsstödet som tagits fram och som idag går ut på remiss blivit aktuellt.

Etiska principer till grund för vårdprioriteringar

De etiska principer som ligger till grund för hur prioriteringar i hälso- och sjukvården ska göras är samma som gäller såväl i fredstid som i krig. Prioriteringar får endast ske mot bakgrund av det medicinska behovet av vård, där patienter med störst behov ges högst prioritet, och ingen åtskillnad mellan den civila befolkningen, militär personal, vårdpersonal eller till och med fienden får ske.

– Däremot kan såväl fredstida katastrofsituationer som krig innebära stora omställningar för hälso- och sjukvården. Då kan en stor obalans mellan de vårdresurser som finns tillgängliga och det akuta vårdbehovet uppstå, vilket i sin tur leder till stränga och mycket utmanande prioriteringar, säger Anders Berg.

Verktyg som stöd för prioriteringar i katastrofsituationer och krig

Att göra prioriteringar mellan ett stort antal svårt skadade eller sjuka personer när vårdresurserna inte räcker till kan vara mycket utmanande. Socialstyrelsen har därför tagit fram ett verktyg för prioriteringar som även syftar till att minska etisk stress och öka transparensen genom att visa vårdpersonalen att svåra beslut fattas likartat över landet och på goda grunder.

– Det är viktigt, särskilt för vårdpersonalen, att veta att över hela landet och på alla nivåer har man samma grundläggande utgångspunkt för hur de mycket svåra prioriteringarna man kan ställas inför ska göras. Inte minst för att förebygga etisk stress, säger Anders Berg.

Medicinsk bedömning ska göras i varje enskilt fall

När behovet av vård vida överstiger de tillgängliga resurserna – som ju är högst sannolikt vid situationer med ett stort antal skadade eller sjuka – kan resurser som personal, utrustning, läkemedel, sjukvårdsmateriel och lokaler behöva omfördelas, vilket i sin tur kan innebära att viss annan vård får stå tillbaka.

– I verktyget har vi identifierat fem övergripande prioriteringsgrupper utgående från den av riksdagens beslutade etiska plattformen för prioriteringar, där vårdbehovet uttrycks som en kombination av hur allvarligt hälsotillståndet är och vilken nytta patienten skulle ha av en vårdåtgärd, säger Anders Berg.

Verktyget är tänkt att användas för prioriteringar på gruppnivå. En medicinsk bedömning måste dock göras i varje enskilt fall utifrån de individuella förutsättningarna för patientens möjligheter att bli hjälpt av insatsen.

Scenario med hundratals svårt skadade

I ett avslutande kapitel i vägledningen listas specifika prioriteringssituationer med olika scenarier. Det handlar bland annat om en situation då ett sjukhus behöver evakueras och en annan situation då det råder akut brist på en kritisk sjukvårdsprodukt.

– Vi har också tagit fram viss vägledning för prioriteringar i en situation med ett mycket stort antal svårt skadade personer, säger Anders Berg.

I en sådan situation tillhör många av de drabbade de högst prioriterade grupperna enligt prioriteringsverktyget. Det kan då krävas en stor omfördelning och förstärkning av de tillgängliga vårdresurserna, för att rädda så många liv som möjligt.

Remissvaren på vägledningen ska lämnas till Socialstyrelsen senast i slutet av april och ett slutgiltigt kunskapsstöd beräknas vara klart i slutet av juni i år.