Nya riktlinjer ska ge bättre vård för 1,4 miljoner med obesitas
Personer med obesitas har en ökad risk att dö i förtid och en ökad risk för flera allvarliga följdsjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, depression och flera cancerformer. Andelen i befolkningen med obesitas har ökat kraftigt sedan 1980-talet bland både barn och vuxna.
Fler behöver diagnos och behandling
Idag beräknas ungefär 1,4 miljoner barn och vuxna ha obesitas i Sverige. Trots att sjukdomen är så vanlig, får alltför få diagnos och rätt vård. Exempelvis får bara vart femte barn med obesitas behandling. För vuxna saknas uppgifter om hur många som behandlas i primärvården och bara ett fåtal av de som skulle behöva får möjlighet att genomgå en kirurgisk behandling i den specialiserade vården.
Många regioner saknar rutiner för att tidigt upptäcka, behandla och följa upp barn och vuxna med obesitas, säger Mattias Fredricson, enhetschef på Socialstyrelsen. Därför har vi tagit fram flera rekommendationer för ett strukturerat omhändertagande, genom hela vårdkedjan.
Fördomsfullt bemötande på grund av okunskap
Personer med obesitas är en stigmatiserad grupp och många upplever ett fördomsfullt bemötande när de vänder sig till vården. Kunskapen om obesitas behöver därför öka i hälso- och sjukvården.
– Personer med obesitas behöver mötas av kunnig personal, oavsett vad de söker vård för. Men att prata om vikt kan kännas svårt för personal som är ovan. Därför är vår rekommendation om kunskapshöjande åtgärder till hälso- och sjukvårdspersonalen högt prioriterad. Personalen behöver bättre kunskap om sjukdomen för att bemöta barn och vuxna med obesitas på ett sätt som inte är dömande eller stigmatiserande, säger Liv Thalén, projektledare på Socialstyrelsen.
Även om det finns brister utvecklas kunskapen om sjukdomen obesitas snabbt, men den vård som erbjuds är ojämnt fördelad inom landet. Det finns stora regionala skillnader gällande exempelvis elevhälsan, tillgången till specialiserad vård och i andelen patienter som erbjuds offentligt finansierad kirurgisk behandling.
Många betalar kirurgisk behandling själva
Socialstyrelsen beräknar att cirka 220 000 personer med obesitas kan vara aktuella för att få göra en operation. I dag opereras bara ungefär 5 000 patienter årligen, och av dem betalar en av fem för operationen ur egen ficka. Det vanligaste är en så kallad gastric bypassoperation som kostar omkring 90 000 kronor.
Socialstyrelsen rekommenderar också att personer med obesitas erbjuds behandling för att kunna förändra och behålla levnadsvanor som främjar viktnedgång och god hälsa. Eftersom sjukdomen är komplex behöver denna behandling anpassas till individiden men också utföras enligt en strukturerad och evidensbaserad metod.
Fler rekommendationer om läkemedel kan tillkomma
Det finns även möjlighet att behandla sjukdomen med läkemedel. Idag finns fyra godkända läkemedel för behandling av obesitas hos vuxna. Tre av dem reglerar bland annat känslan av mättnad och hunger, men de ingår inte i den statligt subventionerade läkemedelsförmånen utan bekostas av patienterna själva. I denna version av riktlinjerna rekommenderas därför enbart ett läkemedel - som ingår i högkostnadsskyddet.
– Det är önskvärt att fler läkemedel kan rekommenderas i riktlinjerna framöver. Så snart som något ytterligare läkemedel blir statligt subventionerat kommer vi att komplettera riktlinjerna med nya rekommendationer, säger Mattias Fredricson.
Socialstyrelsen utvärderar vården
Som en del i de nationella riktlinjerna har även indikatorer tagits fram för att utvärdera samt följa hur riktlinjerna används och påverkar praxis i vården. I samband med utvärderingen kommer Socialstyrelsen utreda om nationella målnivåer ska tas fram – nivåer för exempelvis hur stor andel patienter som bör få en viss undersökning eller behandling.
Socialstyrelsen tar gärna emot synpunkter på riktlinjerna både gällande rekommendationer och indikatorer, fram till den 31 juli 2022, och kommande vår publiceras en uppdaterad version.