Nya rekommendationer i nationella riktlinjer för graviditet, förlossning och tiden efter

Sverige har en säker och väl utbyggd mödrahälsovård och förlossningsvård. Men det finns delar som behöver bli bättre för att vården ska bli mer jämlik. I de uppdaterade nationella riktlinjerna för graviditet, förlossning och tiden efter som publiceras idag, lyfts särskilt följande behov fram:

• Förbättrad eftervård. Hälso- och sjukvården behöver bli bättre på att tidigt följa upp alla som har fött barn, bland annat när det gäller förlossningsbristningar, amning och fysiskt och psykiskt mående.
• Fokus på dem som har störst behov, till exempel gravida med psykisk ohälsa.
• Stärkt vårdkedja, så att alla som nyligen fött barn vet vart de ska vända sig om de till exempel får besvär efter förlossningen, och enkelt kan få kontakt med mödrahälsovården.
• Upprätthållande av den redan goda mödrahälsovården.

– Eftervården är ett extra viktigt område. Siffror från 2023 visade att andelen som kom på eftervårdsbesök varierade mellan regionerna från 81 till 96 procent, och att personer födda utanför Norden mer sällan kom till besöken, säger Thomas Lindén, avdelningschef på Socialstyrelsen.

Riktlinjerna är en del av ett större samlat nationellt stöd för mödrahälsovården och förlossningsvården hos Socialstyrelsen där även flera andra kunskapsstöd ingår. Några särskilt omdiskuterade frågor har varit barnmorskeassisterad hemförlossning, där en rekommendation presenterades i den första versionen av riktlinjerna, och igångsättning av förlossning i vecka 41.

– Det här är frågor där det funnits olika praxis och där vården har önskat vägledning och prioritering från Socialstyrelsen, säger Thomas Lindén.

Alla bör vara i värkarbete eller ha fött före vecka 42

När det gäller igångsättning har det i Sverige och internationellt resonerats kring hur långt en frisk graviditet kan fortsätta innan förlossningen bör sättas igång på konstgjord väg. En graviditet räknas som fullgången från vecka 37+0 och graviditeten bedöms som överburen från vecka 42. I den senare delen av graviditeten finns en ökad risk för komplikationer vid förlossningen samt för dödföddhet.  

– Här kommer Socialstyrelsen med två rekommendationer och förhoppningen är att dessa kan stärka det arbete som redan pågår ute i regionerna med en mer aktiv handläggning i vecka 41. Det är också viktigt att våra rekommendationer bidrar till en mer jämlik vård och enhetliga arbetssätt i landet, säger Thomas Lindén.

Socialstyrelsen rekommenderar att hälso- och sjukvården i början av vecka 41 erbjuder en bedömning och en planering, i dialog med den gravida, för igångsättning samma vecka om inte förlossningen startar spontant. Det är däremot lågt prioriterat att rutinmässigt erbjuda igångsättning de tre första dagarna i vecka 41 för dem utan särskilda risker.

– En SBU-genomgång av det vetenskapliga underlaget visar att evidensen inte är tydlig för nyttan med igångsättning av alla friska gravida just dessa dagar, samtidigt som vi vill betona vikten av att gruppen då erbjuds en planering för igångsättning - så att alla gravida är i värkarbete eller har fött barn innan veckan är slut. Som i annan vård vill vi också trycka på vikten av att patienten görs delaktig i besluten, säger Thomas Lindén.

Sedan tidigare finns bland annat ett kunskapsstöd om intrauterin fosterdöd från Socialstyrelsen, där frågor om risker berörs.