Nya beslut för stärkt vård vid ätstörningar och självskadebeteende

Socialstyrelsen beslutade förra året att vård vid svårbehandlade ätstörningar och svårbehandlat självskadebeteende ska koncentreras på nationell nivå. I dag fattade nämnden för nationell högspecialiserad vård beslut om vilka regioner som ska få bedriva vården.

Tillstånd för vård vid svårbehandlade ätstörningar fördelas till de fem regionerna Skåne, Stockholm, Uppsala, Västernorrland, och Västra Götalandsregionen. Tillstånd för vård vid svårbehandlat självskadebeteende ges till Skåne, Stockholm och Västra Götalandsregionen.

– Det här är vårdområden där vi sett att det finns stora kvalitetsskillnader i landet samtidigt som det handlar om väldigt utsatta patientgrupper, ofta unga personer, med ett stort lidande. Förhoppningen med beslutet är att stärka vårdkvaliteten och säkerställa tillgången till den mest högspecialiserade vården för dessa patientgrupper, säger Kristina Wikner, enhetschef på Socialstyrelsen.

Komplexa områden som kräver samarbete

Inom vardera område handlar det om ca 100–200 patienter om året, där behandling getts i hemregionen men där denna inte lyckats. Merparten av vården inom bägge områdena kommer att fortsätta ske i hemregionen med stöd från de nationella enheterna. De nationella vårdenheterna ska ge tillfälliga och högintensiva insatser för att exempelvis bryta ett mönster eller komplettera den psykiatriska vården med högspecialiserad somatisk vård.

Båda områdena har bedömts vara komplexa eftersom de kräver samarbete över flera vårdnivåer och mellan olika yrkesgrupper.

– De nationella mottagningarna kommer att kunna erbjuda en samlad kompetens inom psykiatri, somatisk vård, psykologi och omvårdnad vilket behövs för de svåraste fallen vid ätstörning och självskadebeteende. Genom den här strukturen med högspecialiserade nationella enheter ökar också möjligheten att utveckla vården inom dessa områden, säger Kristina Wikner.

Förslaget har tagits fram av en beredningsgrupp

Förslaget om fördelningen av tillstånden har tagits fram av en beredningsgrupp med representanter från landets sex samverkansregioner, medan beslutet fattades av nämnden, där politiker från de sex samverkansregionerna ingår.

– Både beredningsgruppen och nämnden var överens om att de regioner som tilldelas tillstånd har goda förutsättningar att bedriva och utveckla denna vård i framtiden, säger Kristina Wikner.

I nästa steg kommer de nationella enheterna att starta upp verksamheterna enligt sina respektive ansökningar. Övergången till nationell högspecialiserad vård sker den 1 januari 2023 för svårbehandlat självskadebeteende och den 1 december 2023 för svårbehandlade ätstörningar.

– Detta är de första vårdområdena inom psykiatrin som inkluderas i systemet för nationell högspecialiserad vård och därmed ett viktigt steg när det gäller utvecklingen av den psykiatriska vården. Satsningen på nationell högspecialiserad vård som nu sker i Sverige görs för att kvalitet, kunskap och patientsäkerhet inom den mest avancerade vården ska kunna stärkas ytterligare, säger Olivia Wigzell, generaldirektör på Socialstyrelsen och ordförande i nämnden för nationell högspecialiserad vård.

Vid nämndens möte fattades också beslut om vilka regioner som ska bedriva vård vid prematuritetsretinopati (ROP), stamcellstransplantation vid systemisk skleros, vård vid svåra kroniska lungsjukdomar hos barn och osteogenesis imperfecta (OI).