Eftersatt krisberedskap och färre sociala LSS-insatser
Lägesrapporten för 2025 visar att trenden med minskade insatser inom LSS har brutits. Trendbrottet beror framförallt på ökningen inom daglig verksamhet. Samtidigt minskar antalet socialt inriktade insatser som ledsagning och kontaktperson.
– Utvecklingen är bekymmersam. Syftet med stödet är att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva som andra och då är den sociala biten oerhört viktig, säger Karin Flyckt, sakkunnig på Socialstyrelsen och myndighetsövergripande samordnare i funktionshinderfrågor.
Barn i åldern 0–6 år sticker ut som en särskilt utsatt grupp. Här minskar insatserna, vilket väcker oro för barnfamiljernas situation. Lokala riktlinjer som begränsar både typ av insats samt omfattningen av insatsen är vanligt förekommande.
Varierande tillgänglighet inom psykiatrin
När det gäller psykiatriskt stöd vid psykisk ohälsa är bilden splittrad. Personer med intellektuell funktionsnedsättning har relativt god tillgång till vård inom psykiatrin. För personer med hörsel- eller synnedsättning ser det betydligt sämre ut. Endast var tredje psykiatrisk verksamhet uppger att de kan erbjuda att anpassa sitt stöd till dessa grupper.
– Det ser väldigt tufft ut för de här grupperna att få stöd vid psykisk ohälsa, säger Karin Flyckt.
Evakueringsplaner saknas på många LSS-boenden
Lägesrapporten visar också på brister inom krisberedskapen. Endast 20 procent av kommunerna har kontinuitetsplaner för alla sina boenden inom LSS, och färre än hälften har evakueringsplaner.
– Det är allvarligt. Den bristande krisberedskapen förstärker utsattheten för gruppen i händelse av kris, säger Karin Flyckt.
Den somatiska vården är ett annat område där skillnader framträder tydligt. Personer med funktionsnedsättning har högre förekomst av obesitas men får också behandling i högre utsträckning. Samtidigt finns en överdödlighet i gruppen kopplad till .
Sannolikheten att få så kallad ballongvidgning av hjärtats kranskärl vid akut hjärtinfarkt för att underlätta blodflödet är lägre för personer med autism eller intellektuell funktionsnedsättning än för befolkningen i övrigt. Även här finns det en överdödlighet.
Personal saknar utbildning
Slutligen lyfter rapporten kompetensnivån inom LSS-verksamheterna. På vissa enheter saknar hela personalgruppen grundläggande utbildning på gymnasienivå. Det gäller särskilt inom daglig verksamhet – i 12 procent av verksamheterna saknar all fast personal adekvat utbildning.
– Kompetens är grunden för all verksamhet när det gäller stöd till personer med funktionsnedsättning. Jag vill verkligen uppmuntra kommuner och verksamheter att prioritera personalens kompetensutveckling, säger Karin Flyckt.