Ny riskbedömning av blodgivare kan ge kortare karenstid

Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att undersöka förutsättningarna för att möjliggöra individbaserad riskbedömning av blodgivare, i stället för att, som hittills varit fallet, göra riskbedömningen på gruppnivå.

Individbaserad riskbedömning skulle kunna möjliggöra att fler personer än idag kan bli aktuella för att få ge blod. Det förutsätter dock att NAT (Nucleic Acid Test) i kombination med befintliga serologiska tester för smittscreening av blodgivare införs i Sverige. NAT används redan i övriga länder inom EU. Socialstyrelsen föreslår därför att Sverige också bör införa NAT så att individbaserad riskbedömning av blodgivare möjliggörs även här.

– Även Sverige behöver en bättre och känsligare metod för smittscreening för att snabbare kunna påvisa nya framtida smittor men också för att harmonisera vår smittscreening med andra länder i EU och även med Nato, säger Helena Ström, utredare på Socialstyrelsen.

Fler nya blodgivare behövs

Det finns redan ett generellt krav på att Sverige ska öka tillgången till och även säkerheten på blod och blodprodukter. Det gäller inte bara Sverige utan även på global nivå, något som aktualiserats ytterligare med tanke på det allt mer osäkra geopolitiska läget, Sveriges NATO-medlemskap och anpassning till en kommande EU-förordning inom området.

Senare i höst kommer Socialstyrelsen att presentera en utredning om hur en ändamålsenlig organisering av de svenska blodverksamheterna kan se ut i framtiden. I början av december kommer dessutom en kampanj att lanseras för att öka antalet blodgivare i landet och för att stärka blodverksamheterna.

Ett beslut om införande av individbaserad riskbedömning av blodgivare medför krav på föreskriftsändringar, ett arbete som kommer att ta ungefär ett år.

Karenstid kan kortas till fyra månader

Individbaserad riskbedömning innebär att varje blodgivares lämplighet bedöms utifrån varje enskild individs eventuella riskbeteenden. Ett införande av NAT, som är en betydligt känsligare testmetod, medför även att vissa karenstider efter riskexpositioner kan kortas.

– Det skulle innebära att karenstiden efter att man exempelvis inlett en sexuell relation med en ny partner kan kortas från dagens sex månader till fyra månader för män som har sex med män. Fyra månaders karenstid kommer då att gälla för alla blodgivare oavsett sexuell läggning. Det innebär att män som har sex med män och som lever i ett monogamt förhållande kan lämna blod på samma villkor som heterosexuella par, säger Linda Savolainen, utredare på Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen har tidigare konstaterat att ett införande av NAT kommer att innebära ökade kostnader för regionerna. Med en bättre nationell organisering kan dock kostnaderna sannolikt begränsas.

Redan i juni i år utsågs region Skåne till pilotregion för ett stegvist införande av NAT för blodgivarscreening.