Ny kartläggning visar på brister i stöd till adopterade

Socialstyrelsen har på uppdrag av regeringen genomfört en kartläggning och analys av hur hälso- och sjukvården och socialtjänsten möter behov hos personer som är adopterade. Uppdraget har genomförts i samverkan med Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, MFoF.

- Kartläggningen visar att adoption kan ha betydelse under hela livet, och att behov som kan härledas till adoptionen kan uppstå i olika skeden av livet. Om inte behoven uppmärksammas och möts visar forskning om internationellt adopterade att det kan leda till psykisk eller social ohälsa. Därför är det viktigt att det finns kunskap om adoptionsspecifika behov hos olika aktörer inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten, säger Åsa Borén, utredare vid Socialstyrelsen.

Kunskap om adoptionsspecifika behov saknas

Socialstyrelsens kartläggning visar dock att kunskap om adoptionsspecifika behov delvis saknas främst inom hälso- och sjukvården. Den visar också att stödet från socialtjänsten inte är likvärdigt i landet utan behöver utvecklas.

Exempelvis saknas i stor utsträckning uppföljning och stöd efter en adoption. Ofta uppmärksammas behoven först i skolan, eller senare i tonåren då behoven utvecklats till svårigheter. Kartläggningen visar också att det är svårt att upprätthålla adoptionsspecifik kompetens i kommunerna.

-  Antalet internationellt adopterade barn har minskat i Sverige de senaste åren. I dag adopteras under 200 barn per år, så många kommuner har i dag hand om få adoptioner. Detta leder till en erfarenhetsbrist vilket i sin tur leder till kunskaps- och kompetensbrist både inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården, säger Åsa Borén.

Inom hälso-och sjukvården finns en variation i synen på om det behövs kompetensutveckling om adoptionsspecifika behov eller inte.

- Sjukvården är mer fokuserad på diagnoser och mindre på att det kanske kan behövas särskilt stöd och ett livscykelperspektiv på att man är adopterad, säger Åsa Borén.

Flera förslag till utvecklingsinsatser

För att utveckla kunskap och kompetens har Socialstyrelsen tagit fram flera utvecklingsförslag. Socialstyrelsen föreslår bland annat att MFoF, tillsammans med fler aktörer, ska utveckla en modell för stöd före, under och efter adoption.

- Vi ser ett behov av att det tas fram en modell för stöd till adopterade där olika verksamheters ansvar tydliggörs, så att adopterade vet vilket stöd som erbjuds och att behov uppmärksammas i ett tidigt skede, säger Åsa Borén.

Socialstyrelsen föreslår också att MFoF får i uppdrag att utveckla föräldrautbildningen så att föräldrar kan erbjudas stöd hela barnets uppväxt samt att det etableras ett permanent individuellt stöd för ursprungssökning hos MFoF.

Av kartläggningen framgår också att det behövs mer forskning och studier om vad som är effektiva insatser.

- Vi pekar exempelvis på att kunskap om adoption, både nationell och internationell, behöver samlas nationellt till stöd för socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Vi ser också att forskning på området behöver stimuleras, exempelvis skulle vi behöva veta mer om hur adopterade själva ser på sin livssituation och hur de vill bli bemötta inom hälso- och sjukvården, liksom öka kunskapen om diskriminering och rasism riktat mot internationellt adopterade, säger Åsa Borén.