Nu kommer nationella riktlinjer för adhd och autism

Texten uppdaterad 2022-11-02.

Man räknar med att 5–7 procent av alla barn och 3 procent av de vuxna har adhd, och att 1–2 procent av befolkningen har autism. Det betyder att minst en elev i varje skolklass har adhd eller autism – funktionsnedsättningar som ger olika typer av svårigheter i vardagen. Personer med adhd har ofta svårt med uppmärksamhet och impulskontroll medan personer med autism har svårt med sociala kontakter och att hantera förändringar. Svårigheterna är i allmänhet livslånga men det är också stora individuella skillnader i hur de tar sig uttryck och hur stort lidande man har.

Ge rätt stöd så tidigt som möjligt

I riktlinjerna som publiceras idag lyfter Socialstyrelsen framför allt behovet av tidiga insatser som kan minska svårigheterna för personer med adhd eller autism.  För en del kan det räcka med enklare anpassningar i vardagsmiljön eller skolan men ofta behövs insatser från såväl hälso- och sjukvården som socialtjänsten och skolan.

– Det är viktigt att börja ge stöd redan när behoven upptäcks, vilket kan vara redan på förskolenivå eller ännu tidigare, och att ge vård och stöd redan före en utredning och en eventuell diagnos, säger Mattias Fredricson, enhetschef för Socialstyrelsens nationella riktlinjer.

Individanpassade utredningar behöver leda till något

Samtidigt är det viktigt att inte fördröja en neuropsykiatrisk utredning, särskilt inte för de mest sårbara individerna. Socialstyrelsen rekommenderar att utredningarna följer vissa grundprinciper – de behöver till exempel vara individanpassade och utföras av personal med rätt kompetens.

– Sedan måste något hända efter utredningen. Utredarna bör föreslå lämpliga insatser, och ofta behöver till exempel barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, och elevhälsan samarbeta. Personerna med adhd eller autism och deras familjer ska inte själva behöva ta ett samordningsansvar, säger Mattias Fredricson.

Flera psykologiska insatser rekommenderas

Socialstyrelsen rekommenderar även psykologiska insatser som exempelvis psykoedukation, en utbildning för att hantera sin funktionsnedsättning. En annan rekommendation är kognitiv beteendeterapi, som kan erbjudas personer med till exempel adhd eller autism och samtidig ångest. Både barn och vuxna med adhd kan även ha stor nytta av läkemedelsbehandling som förbättrar uppmärksamheten och koncentrationen. Vissa av adhd-läkemedlen är narkotikaklassade, men enligt ett beslut från JO är det inte tillåtet att rutinmässigt kräva urin- eller blodprov från patienterna före behandlingen för att säkerställa drogfrihet.

– Det är angeläget att även vuxna och ungdomar med skadligt alkohol- eller narkotikabruk får en individuell bedömning och möjlighet till läkemedelsbehandling samtidigt med annat stöd, säger Mattias Fredricson.

Flyger under radarn

Det finns stora skillnader i vården och stödet till personer med adhd och autism i Sverige, och det vill Socialstyrelsen ändra på. I en del regioner är det exempelvis mycket lång kötid för att komma i kontakt med barn- och ungdomspsykiatrin, och där behöver resurserna fördelas mer jämlikt. Det finns också grupper där funktionsnedsättningarna helt missas eller felbedöms.

– Det är grupper i befolkningen som flyger under radarn. Det gäller personer med annat förstaspråk än svenska, äldre men även flickor och kvinnor, där svårigheterna tyvärr ofta upptäcks sent, säger Mattias Fredricson.

Riktlinjerna innehåller sammanlagt 44 rekommendationer och vänder sig framför allt till beslutsfattare som har ett övergripande ansvar för att fördela resurser bland annat inom hälso- och sjukvården, elevhälsan och socialtjänsten. Om rekommendationerna följs räknar Socialstyrelsen med att det i förlängningen kommer att leda till minskade kostnader för samhället.

Fram till den 20 januari 2023 tar Socialstyrelsen emot synpunkter på de nya nationella riktlinjerna.

Synpunkter kan lämnas här.