Många brister i vården vid schizofreni

Texten uppdaterad 2022-11-16.

Schizofreni är den vanligaste diagnosen bland alla psykossjukdomar och en av de mest funktionshindrande sjukdomarna i västvärlden. I Sverige uppskattas 30 000-40 000 personer ha diagnosen schizofreni och många av dessa vårdas inom den slutna psykiatrivården. Utvärderingen som presenteras idag utgår från den uppdatering av de nationella riktlinjerna som gjordes 2018.

Bristande följsamhet till riktlinjerna i regionerna

I en del regioner har rekommendationerna i de nationella riktlinjerna fått genomslag, framförallt gällande exempelvis årliga hälsokontroller och tillgång till läkemedel. Men när det gäller tillgång till samordnade psykosociala insatser från hälso- och sjukvård och socialtjänst finns det på många håll flera brister. Det kan handla om exempelvis tillgång till boendestöd, psykopedagogiska behandlingsprogram, stöd för att komma ut i arbetsliv och studier och liknande. I hälften av landets regioner har det heller inte gjorts några insatser på politisk nivå för att införa de nationella riktlinjerna.

– Ja, det är verkligen för bedrövligt och visar att Socialstyrelsens Nationella riktlinjer inte följs. Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska vård erbjudas på lika villkor för hela befolkningen och att kvaliteten fortlöpande ska utvecklas och säkras. Resultatet av utvärderingen visar tydligt att så inte är fallet, säger Thomas Lindén, avdelningschef på Socialstyrelsen.

Tillgänglighet i första hand till de med störst behov

De flesta personer som diagnosticeras med schizofreni är i åldern 18-30 år och har ofta sedan tidigare en sjukdomshistoria av psykisk ohälsa, som depression, ångest och även skadligt substansbruk eller beroende. Det innebär att personerna i gruppen är mycket sköra och behöver rätt stöd och vård så tidigt som möjligt – och där visar utvärderingen att det är långt kvar tills alla regioner i landet kan erbjuda detta.

– De här patienterna har inte alltid förmåga att själva driva på för att få tillgång till rätt stöd och vård. Att tillgänglighet i första hand ska säkerställas för dem med störst behov gäller särskilt för den här gruppen och där är det alltför stora brister idag, säger Thomas Lindén.

Tidiga insatser räddar liv

Dödligheten är högre bland personer med schizofreni än bland övriga och även risk för suicid. Bland personer yngre än 50 år är dödligheten 8 gånger högre, jämfört med dem som inte har sjukdomen. I allmänhet har personerna i gruppen drygt tio års kortare livslängd än normalbefolkningen. Att i ett så tidigt skede som möjligt erbjuda framförallt nyinsjuknade rätt stöd och vård räddar liv. Det handlar då framförallt om psykosociala insatser och stöd till familjeintervention.

I utvärderingen listas ett tiotal särskilt viktiga områden där schizofrenivården kan och måste bli bättre. För att så ska ske måste fler regioner och kommuner stärka sitt arbete med att få stöd i dessa frågor från högsta ledningsnivå.

– Utvärderingen visar också – hoppfullt i mörkret – att det finns regioner som faktiskt har lyckats med att i stor grad och mer än andra erbjuda personer i den här gruppen god vård och behandling. Det är möjligt för fler att följa de goda exemplen, säger Thomas Lindén.