Kartläggning visar på behov av ökad stabilitet för placerade barn

Publicerad:
Stabiliteten och långsiktigheten för placerade barn och unga behöver öka. Det är en slutsats efter Socialstyrelsens nya kartläggning av 94 000 barn och unga som varit placerade under uppväxten. Myndigheten arbetar i flera olika uppdrag för att bidra till detta, exempelvis genom att stötta rekrytering och stöd till familjehemsvården samt stöd till HVB-vården.

– Kartläggningen visar också på ett samband mellan upprepade placeringar och sämre betyg i skolan, säger Marie Berlin, utredare på Socialstyrelsen.

Socialtjänstens insatser till barn och unga vuxna ges i första hand frivilligt medan barnet bor kvar hemma. Ibland är det dock nödvändigt med en placering utanför hemmet, även detta vanligast på frivillig grund, exempelvis i ett familjehem eller på ett HVB.

Socialstyrelsen har i en första unik studie kartlagt situationen för placerade barn och unga med fokus på kontinuiteten och hur stabila placeringarna varit. Två tredjedelar av barnen har haft en eller två placeringar. I Socialstyrelsens kartläggning läggs särskild vikt vid dem som har tre eller fler placeringstillfällen, vilket är en tredjedel av gruppen. Studien visar bland annat att det var vanligare med många placeringstillfällen bland barn och unga som placerats tidigt och varit placerade under lång tid.

– En tredjedel av alla barn som placeras är placerade kortare tid än ett år och hälften mellan ett och fem år. Sedan finns de som är placerade fem år eller längre, och i den gruppen återfinns också fler som haft många placeringar, säger Marie Berlin, utredare på Socialstyrelsen.

Samband med skolresultat

Kartläggningen visar att antalet placeringar och flyttar har ett starkt samband med skolresultat och utbildningsnivå i ung vuxen ålder. Ju fler placeringar desto högre risk för låga betyg. Risken ökar också för att man inte får gymnasiebehörighet liksom att man saknar gymnasieutbildning vid 20 års ålder.

– Varje ny placering kan innebära att barnet eller den unge behöver byta skola och även kommun, vilket i kartläggningen visat sig ha ett samband med sämre skolresultat. Placerade barn och unga flyttar dessutom oftare än andra barn, även när de inte är placerade. Andra faktorer än själva flytten kan bidra till sämre skolresultat, men resultaten visar att det är viktigt med stöd till de barn och unga som är placerade. Därför är också samverkan mellan socialtjänsten, boendena och skolan så viktig, säger Marie Berlin.

Ökad stabilitet behövs

En övergripande slutsats från rapporten är att stabiliteten för placerade barn behöver öka, och att antalet placeringstillfällen och flyttar behöver hållas nere så långt det är möjligt.

För att få bättre kontinuitet och långsiktighet i placeringar krävs bland annat anpassat stöd till barnen och de unga men också till familjehemmen och boendena under placeringstiden. Det behövs också stöd när barnet eller den unge ska flytta hem eller vidare till eget boende.

– Socialstyrelsen har sedan länge arbetat för att öka långsiktigheten för placerade barn. Nyligen har Socialstyrelsens exempelvis fått ett uppdrag att förstärka stödet till kommunerna när det gäller rekrytering av och förbättrat stöd till familjehem. Kartläggningen och resultaten som presenterats kan ligga till grund för fortsatt arbete, liksom för ytterligare studier och insatser för att öka tryggheten för placerade barn, säger Annika Öquist, enhetschef på Socialstyrelsen.

 

Fakta

  • Kartläggningen har genomförts som ett delprojekt i ett större uppdrag att stärka förutsättningarna för placerade barn att få tillgång till en god hälso- och sjukvård, tandvård och en obruten skolgång.
  • Kartläggningen som Socialstyrelsen gjort omfattar personer födda åren 1990-2004 som varit placerade, totalt 94 000 personer. Studien syftar till att ge en bild av placeringsmönster i svensk heldygnsvård, där barns och ungas placeringar följs under hela uppväxten (0–20 år).
  • 43 procent hade varit placerade en gång, 24 procent två gånger och 33 procent tre gånger eller fler.
  • Av de långtidsplacerade (mer än fem år) hade majoriteten, ca 60 procent, tre eller fler placeringstillfällen. Av de korttidsplacerade (mindre än ett år) hade majoriteten, 71 procent, bara ett placeringstillfälle.
  • Generellt är familjehem den vanligaste placeringsformen.
  • Socialstyrelsen har flera uppdrag som syftar till att stärka skyddet och omsorgen för placerade barn. Bland annat har myndigheten tillsammans med Specialpedagogiska skolmyndigheten och Skolverket tagit fram stödet SAMS för dem som arbetar inom socialtjänst och skola och ska säkerställa kontinuitet i skolgången.
Instabilitet bland barn och unga placerade i heldygnsvård enligt SoL och LVU

Kontakt

Marie Berlin
Telefon: 075-247 3178

Kontakt

Annika Öquist
Telefon: 075-247 35 95