Hög återfallsfrekvens bland unga som lagförs för narkotikabrott
– Narkotikaproblem behöver uppmärksammas så tidigt som möjligt för att kunna motverka en fortsatt negativ utveckling. Polisens ingripande är en möjlighet för samhällets aktörer att erbjuda stöd och hjälp, säger Johan Glad, forskare vid Socialstyrelsen.
Narkotikabrott är ett av de vanligaste brotten som barn och unga i åldrarna 15–20 år lagförs för. I nio fall av tio handlar det om ringa narkotikabrott, huvudsakligen eget bruk eller innehav för eget bruk.
Forskningstudie för att öka kunskapen
På uppdrag av regeringen har Socialstyrelsen genomfört en forskningsstudie med syfte att öka kunskapen om unga som lagförts för den här typen av brott och om socialtjänstens insatser för målgruppen.
– Droganvändning i unga år och tidig brottsdebut är riskfaktorer för att utveckla problem som består i vuxen ålder, säger Johan Glad.
Studien omfattar drygt 6 000 barn och unga vuxna som lagfördes för narkotikabrott 2017. De flesta hade inte gripits för narkotikabrott tidigare. Däremot var många kända av socialtjänsten, dock inte alltid för narkotikaproblem. Exempelvis saknade nära hälften av barnen behörighet till gymnasiet, många hade debuterat tidigt med normbrytande beteende och förekomsten av psykisk ohälsa var hög.
– De flesta som lagfördes var pojkar och unga män, men bland flickorna förekom fler riskfaktorer. Bland annat hade en större andel flickor haft kontakt med hälso- och sjukvården för psykisk ohälsa, säger Johan Glad.
Socialtjänstens bedömning har stor betydelse
Socialtjänstens bedömning har stor betydelse för den rättsliga påföljden för barn under 18 år. En majoritet av 15-17-åringarna i studien bedömdes ha ett vårdbehov och den insats som socialtjänsten oftast föreslog var vård vid en så kallad Mariamottagning eller liknande verksamhet. De erbjuder bland annat samtal med fokus på den unges riskbeteende och droganvändning
För unga vuxna finns dock inte samma möjligheter att få en vårdinsats som påföljd för ett ringa narkotikabrott, även om Mariamottagningarna tar emot personer upp till 25 år. De flesta av 18–20-åringarna dömdes till böter.
– Det erbjuds alltså ingen bedömning av behov av vård vare sig för substansbruket eller psykisk ohälsa inom ramen för det straffrättsliga systemet. Det arbetet kan behöva förstärkas och utvecklas så att även gruppen unga vuxna får sina vårdbehov bedömda, konstaterar Johan Glad.
Viktigt att följa upp insatserna
En majoritet av såväl barnen som de unga vuxna greps för nya narkotikabrott vid ett eller två tillfällen under de år som studien pågick. Den grupp som tycks särskilt svår att fånga upp med insatser från socialtjänstens sida är de som tidigt debuterat och lagförts med blandad brottslighet, både narkotikabrott och andra brott.
– Resultaten stärker vikten av att i högre grad uppmärksamma behovet av parallella insatser för att motverka narkotikaproblem och fortsatt kriminalitet. Man behöver också följa upp insatserna och se till att den vård som erbjuds är likvärdig i hela landet och av hög kvalitet, säger Gunnel Hedman Wallin, utredare vid Socialstyrelsen.
Forskningsstudie i två delar
- Antalet lagföringsbeslut för brott mot narkotikastrafflagen, NSL, som rör unga har ökat från 5 185 år 2015 till 7 082 år 2021. Siffrorna avser huvudbrott mot NSL.
- Socialstyrelsen har gjort en forskningsstudie i två delar om tidiga insatser för att motverka missbruk och kriminalitet. Dels en registerstudie som omfattade drygt 6 000 barn och unga vuxna i åldrarna 15–20 år varav cirka 2 000 barn under 18 år. Dels en aktstudie som omfattade socialtjänstens dokumentation i 29 kommuner för sammanlagt 240 barn och unga vuxna i åldrarna 15–20 år. Bägge grupperna lagfördes för narkotikabrott 2017.
- En majoritet av 15–17-åringarna (68 procent) som lagfördes för narkotikabrott 2017 fick en rättslig reaktion med vårdinslag. Vart tredje barn fick böter.
- Tre fjärdedelar av de unga vuxna 18–20 år fick böter.
- Den vanligaste insatsen som socialtjänsten föreslog som rättslig reaktion vid narkotikabrott för barn var det som benämndes substansbruksbedömning. För insatsen ansvarade oftast en så kallad Mariamottagning eller liknande verksamhet.Förutom kompetens inom socialt arbete finns tillgång till bland annat sjuksköterska, läkare och psykolog. Hälsosamtal ingår alltid och berör psykisk hälsa som ett delområde i substansbruksbedömningen. Därmed finns goda möjligheter att uppmärksamma barns psykiska ohälsa och att erbjuda adekvat stöd inom verksamheten alternativt remittera till barn- och ungdomspsykiatrin.