Hemlösheten fortsatt kvar på hög nivå

– Vi ser att det jämfört med den förra kartläggningen 2017 är något färre personer som befinner sig i de mest akuta bostadssituationerna. Att fler än 27 000 personer är en hemlöshetssituation är dock något som måste tas på stort allvar och föranleda ytterligare åtgärder. Det är också mycket bekymmersamt att så många barn inte har något tryggt boende, säger Olivia Wigzell, Socialstyrelsens generaldirektör.

I Socialstyrelsen nya nationella kartläggning av hemlöshetens omfattning har uppgifter inhämtats från kommunernas socialtjänster, från civilsamhällets verksamheter som möter personer i hemlöshet och från personer i hemlöshet. Totalt har alltså drygt 27 000 personer kartlagts som befann sig i akut eller tillfällig hemlöshet eller som hade långsiktiga boendelösningar men utan egna bostadskontrakt. Undersökningen fångar inte alla personer som är hemlösa och Socialstyrelsen menar att omfattningen därför är ett absolut minimum.

Över 1 800 barn i akuta eller tillfälliga boenden

Enligt Socialstyrelsens sammanställning är det sammanlagt över 9 400 barn som har minst en förälder som är i en hemlöshetssituation.  Fler än 1 800 av dessa barn vistades helt eller delvis med sina föräldrar på olika akuta eller tillfälliga boenden under den vecka som mätningen gjordes.

– Den vanligaste orsaken till att föräldrar vistas på akuta eller skyddade boenden med sina barn är att de behövt undkomma våld och hot, säger Stina Hovmöller, enhetschef.

Samtidigt har många svårt att få ett eget boende för att det är brist på hyreslägenheter och långa kötider, och för att de saknar en stabil inkomst, kanske har skulder eller betalningsanmärkningar och för att det är höga krav på att bli hyresgäst.

– Men det kan också vara så att de hamnat i en akut hemlöshetssituation efter att familjen vräkts från sin bostad eller ett andrahandsboende, säger Stina Hovmöller.

Antalet barn som är med om en vräkning har ökat årligen sedan den förra hemlöshetskartläggningen 2017 och under 2022 var det 575 barn i familjer som vräktes från sina boenden.

Långsiktiga bostadslösningar ökar

I årets undersökning har Socialstyrelsen vänt sig till färre uppgiftslämnare än i kartläggningen som gjordes 2017. I gengäld har något fler kommuner lämnat uppgifter. I jämförelse med den tidigare kartläggningen har framförallt antalet personer som befinner sig i någon form av akut eller tillfällig hemlöshet minskat något. Samtidigt ingår fler personer i kartläggningen som har mer långsiktiga bostadslösningar, där kommunen eller socialtjänsten står för bostadskontraktet. Den andelen har ökat med tio procent jämfört med 2017.

En sådan mer långsiktig insats är Bostad först, som innebär att kommunerna kan söka statsbidrag för att erbjuda personer med komplex social problematik en bostad.  En sådan lösning har haft framgång i till exempel Finland.

– Ett antal kommuner i Sverige erbjuder modellen och vår ambition är att fler också inför Bostad först och att platserna ökar, säger Anna Nerelius, utredare och ansvarig för samordning av den nationella hemlöshetsstrategin.

Flest hemlösa i de större städerna

Liksom tidigare är hemlösheten framförallt ett storstadsfenomen. 62 procent av dem som befann sig i någon form av hemlöshet fanns i landets 34 största städer och kommuner. Allra flest återfinns liksom tidigare i de tre storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö, där fanns 40 procent av alla personer som var i en akut hemlöshetssituation under mätveckan. Samtidigt har färre personer både i akut hemlöshet och i långsiktiga boendelösningar rapporterats in från Göteborg och Malmö.

– Resultaten från kartläggningen tyder på att socialtjänsten har fokuserat mer uttalat på personer med den allra svåraste sociala problematiken orsakad av såväl psykisk ohälsa och beroendeproblematik och som saknar försörjning. Det kan i sin tur ha inneburit att färre sökt sig till socialtjänsten för att få hjälp med en bostad vilket kan förklara en del av minskningen, säger Stina Hovmöller.