Förebyggande hälsoarbete ökar men fler insjuknar i cancer

Den grundläggande hälsan i Sverige är fortsatt god i en internationell jämförelse. Andelen som lever fem år efter en cancerdiagnos ökar och allt färre personer med kroniska sjukdomar behöver sjukhusvård. Det framgår också att dödligheten i många sjukdomar som kan både förebyggas och behandlas har minskat kraftigt mellan 2013 och 2021. Även vårdskadorna har minskat under samma period. Munhälsan förbättras också successivt, även om skillnader mellan socioekonomiska grupper alltjämt kvarstår.

Oroande utveckling för övervikt och obesitas

Samtidigt står det klart att hälso- och sjukvården står inför en rad komplexa utmaningar. En oroande utveckling handlar om övervikt och obesitas som idag är en av de främsta orsakerna till sjukdom och att man dör i förtid i Sverige. Antalet personer med obesitas har sedan 1980-talet tredubblats bland vuxna och femdubblats bland barn,

– Här har vi en stor utmaning för sjukvården framöver. Övervikt och obesitas ökar risken för typ 2-diabetes, cancer och hjärt-kärlsjukdom, men även depression och social stigmatisering. För barn och unga är risken stor att tillstånden finns kvar i vuxen ålder och att det påverkar den fysiska och psykiska hälsan, säger Ingrid Schmidt som varit projektledare för rapporten.

Socialstyrelsen publicerade under förra året nationella riktlinjer för obesitas där bland annat vikten av kompetensutveckling i verksamheterna lyftes. En annan viktig omställning i hälso- och sjukvården som behöver ske och som lyfts i rapporten är vikten av att prioritera det hälsofrämjande och förebyggande arbetet.

– Vi ser att intresset för riktade hälsodialoger har ökat och idag erbjuds hälsosamtal i över hälften av landets 21 regioner och vi vet att fler är på gång. Detta arbetssätt tror vi är viktigt att regionerna fortsätter att utveckla för att vända trenden, säger Socialstyrelsens generaldirektör Olivia Wigzell.

Långa väntetider till barn- och ungdomspsykiatrin

Ett annat område med stora utmaningar handlar om långa väntetider för barn och unga med psykisk ohälsa. Trots att fler personer anställts inom barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, har andelen barn – och unga som fått ett första besök inom 30 dagar minskat från 82,2 procent under 2015 till 50,7 procent under 2022. Väntetiderna varierar stort mellan landets regioner.

– En anledning är ökningen av antalet barn och unga som söker vård för psykisk ohälsa, bland annat depression, ätstörningar och ADHD. Det här är en utmaning som är känd och regionerna provar nya arbetssätt för att minska väntetiderna. En intressant trend, i spåren av pandemin, är att vi ser att intresset för så kallad existentiell hälsa ökat både i Sverige och i andra länder, säger Ingrid Schmidt.