Flest postcovidpatienter inom primärvården – kvinnorna i majoritet
De som blir sjuka i covid-19 blir oftast friska inom några dagar eller veckor, men vissa har symtom när infektionen är över eller får nya symtom senare. I mitten av oktober förra året infördes diagnoskoden U09.9 för dessa patienter, vilket står för postinfektiöst tillstånd efter covid-19, eller postcovid.
– Användningen av koden för postcovid, U09.9, har ökat stadigt varje månad sedan den infördes i mitten av oktober 2020, säger Anna Bennet Bark, enhetschef på Socialstyrelsen.
Till och med mars hade 2 379 patienter med postcovidkoden rapporterats till Socialstyrelsens patientregister varav 1 232 män, motsvarande 52 procent, och 48 procent, eller 1 147 personer, var kvinnor. Patientregistret innehåller enbart uppgifter från slutenvården och den öppna specialistläkarvården. För att få större kunskap om omfattningen kontaktade Socialstyrelsen under våren regionerna för att samla in data om postcovidpatienter inom primärvården, till exempel vårdcentraler.
Drygt 11 000 i primärvården
Kartläggningen visar att från mitten av oktober 2020 till och med mars 2021 hade 6 168 patienter fått postcovidkoden i den offentligdrivna primärvården. Av dessa var 3 986 kvinnor, motsvarande 65 procent, och resterande 35 procent, eller 2 182 personer, var män. Av dem som fått diagnosen inom primärvården var 1 procent under 18 år och 6 procent 70 år eller äldre, det vill säga 93 procent var i åldern 18-69 år. I den specialiserade vården utgjorde de yngre och äldre klart större andelar, 5 respektive 26 procent.
Regionerna ombads också ange hur stor andel av det totala antalet läkarbesök i primärvården som genomförs i regionens regi respektive i privat regi för att på så sätt möjliggöra en grov uppskattning av det totala antalet personer med postcoviddiagnos. Utifrån den uppgiften skattas antalet patienter med postcoviddiagnos i den privata primärvården till cirka 5 000.
– Det skulle innebära att totalt drygt 11 000 patienter inom primärvården fått en postcoviddiagnos under den här perioden, säger Anna Bennet Bark.
Osäkra siffror
Statistiken är osäker då det inte har varit möjligt att samla in data på individnivå, vilket innebär att samma patient kan förekomma i underlaget för både primärvård och specialistvård.
– Det går inte att säga hur stor överlappningen är. Statistikinsamlingen inom primärvården har ändå gett en bättre bild av omfattningen av postcovid även om det fortfarande behövs mer kunskap, säger Anna Bennet Bark.
De symtom och besvär som rapporterats skiljer sig en del mellan primärvård och specialiserad vård. I primärvården var hjärntrötthet och kognitiv nedsättning de vanligaste symtomen följt av smärta och besvär med lungfunktion/andning. Mest frekventa i den specialiserade vården var besvär med lungfunktion eller andning, följt av hjärntrötthet och kognitiv nedsättning samt smärta.
Varierar i landet
Förekomsten av postcovid varierar i landet. Flest patienter med postcoviddiagnos i den offentliga primärvården hade Region Uppsala, med 138 patienter per 100 000 invånare. Genom att regionen också rapporterat en relativt hög andel privat primärvård blir det samlade värdet för primärvården klart högst för Region Uppsala. Närmast efter kom Region Östergötland, som även var den region som hade flest postcovidpatienter i den specialiserade vården i förhållande till befolkningen, följt av Gotland och Västernorrland.
– Antalet patienter med postcoviddiagnos var högre i den offentliga primärvården än i den specialiserade vården i alla regioner utom Västernorrland, säger Anna Bennet Bark.