Flera utmaningar för ambulanssjukvården

Socialstyrelsen har haft i uppdrag från regeringen att kartlägga den prehospitala akutsjukvården samt komma med förslag på hur den kan utvecklas och stärkas. Den samlade bilden är att det finns många utmaningar. Bland annat visar kartläggningen att det finns behov av utökad och tydliggjord samverkan, samordning och samsyn mellan olika aktörer.

Rapporten visar också att ambulansernas tekniska system skiljer sig åt mellan regionerna och att olika delar av akutvårdskedjan använder olika journalsystem.

– Socialstyrelsens enkät visar till exempel att ambulanssjukvården i 15 av 20 regioner saknar tillgång till journaluppgifter i samband med uppdrag. Och en tredjedel av regionerna svarar att överföring av patientinformation mellan ambulans och den mottagande sjukvården fungerar otillfredsställande, säger Rickard Broddvall, enhetschef på Socialstyrelsen.

Olika responstider vid larm

Tiden mellan att larmcentralen besvarar ett anrop tills att ambulansen kommer fram kallas för responstid. Responstiden för så kallade prio 1-larm, det vill säga larm om akuta livshotande symptom eller olycksfall låg 2021 på cirka 15 minuter i median.

När det gäller responstider finns det skillnader mellan regioner liksom i uppsatta mål.

– Regionala skillnader i responstid kan bero på flera olika faktorer som befolkningsunderlag, geografiska förutsättningar samt olika driftformer och avtal. Med längre responstider ökar risken för fördröjning i omhändertagandet av patienter med allvarliga tillstånd. Det faktiska utfallet kan dock vara beroende av ytterligare faktorer utöver ambulansens responstid. I vår rapport pekar vi på vikten av att i kunskapsöversikter närmare granska hur responstiderna påverkar patienternas hälsotillstånd, säger Rickard Broddvall.

Samordningen brister

Socialstyrelsens kartläggning visar även att det finns brister i samordningen och samverkan i situationer som kräver deltagande av flera blåljusaktörer. Särskilt tydligt är detta inom områdena psykisk ohälsa, vid exempelvis larm om hotande suicid och vid vårdsituationer där det finns risk för hot och våld.

– Vi ser regionala skillnader i larmhantering och hur olika hjälporgan larmas ut vid larm om allvarliga psykiatriska tillstånd, exempelvis vid akut risk för suicid. I dag händer det till exempel att endast polis larmas ut i fall där en person har behov av psykiatrisk hjälp, medan ambulans eller mobila psykiatriska resurser också borde ha tillkallats. Sådana brister och skillnader medför risk för ojämlik vård vid allvarliga sjukdomstillstånd, säger Pontus Strålin, medicinskt sakkunnig vid Socialstyrelsen.

Flera utvecklingsförslag

Med anledning av kartläggningen presenterar Socialstyrelsen en rad förslag för att stärka och utveckla ambulanssjukvården. Det handlar bland annat om att göra kunskapsöversikter och utreda den nationella kunskapsstyrningen för att se om det behövs vägledningar, riktlinjer och föreskrifter på området.

– Vi ser också behov av att flera myndigheter samlat utreder hur man kan få en bättre samordning mellan blåljusaktörer. Det handlar om samverkan vid ärendetyper där flera hjälporgan kan behöva samarbeta exempelvis vid hot och våld, vid hot om suicid och vid omhändertagande av personer med allvarliga psykiatriska tillstånd, säger Pontus Strålin.

Ett av Socialstyrelsens förslag handlar om att utreda förutsättningarna för att samla data mer sammanhållet samt hur informationsöverföringen mellan ambulanspersonal och andra vårdaktörer kan ske på ett säkert och effektivt sätt.

– Ett exempel är att det behövs ett fungerande system där information om vilka läkemedel en patient har fått i ambulansen ska nå sjukvårdsenheten som patienten förts till, säger Rickard Broddvall.