Flera nyheter när riktlinjer för tandvård presenteras

De tidigare riktlinjerna för tandvård publicerades 2011 och ersätts nu. Många rekommendationer är kvar sedan tidigare och några har uppdaterats, men de som redan arbetar med att implementera dem kan fortsätta det arbetet med stöd av de nya riktlinjerna.

– Närmare 500 tandläkare och tandhygienister har deltagit i arbetet. Det innebär att riktlinjerna är väl förankrade i tandvården, säger Sofia Orrskog, projektledare för riktlinjearbetet, som även nämner att många som arbetar i tandvården har efterfrågat och sett fram emot resultatet av riktlinjearbetet.

Även barntandvård ingår nu i riktlinjerna

En avgörande nyhet i riktlinjerna är att de utökats med rekommendationer om barntandvård. Det är också ett större fokus på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder. En god munhälsa är viktig för livskvaliteten eftersom munhälsan kan påverka hela kroppen, den psykiska hälsan och även risken för infektioner och inflammationer. Det kan handla om att vid tandläkarbesök exempelvis uppmärksamma ohälsosamma matvanor.

– Barn är ju en ny grupp i riktlinjerna och det är viktigt att tandvården, utifrån sitt uppdrag, stödjer hälsosamma levnadsvanor hos barn och deras familjer. Bland annat rekommenderar vi en utökad samverkan mellan tandvården och barnhälsovården, särskilt för barn som bor i områden där invånarna generellt bedöms ha en hög risk för dålig munhälsa, säger Sofia Orrskog.

En annan grupp som lyfts fram i riktlinjerna är personer som behöver särskilt stöd, till exempel på grund av skörhet eller en funktionsnedsättning. Tandvården behöver arbeta systematiskt för att upprätthålla tandvårdskontakten med dessa personer vid exempelvis återbud eller uteblivna besök. Tandvården behöver också samordna sina insatser med annan hälso- och sjukvård, för patienter som får vård på flera ställen. Både tandvårdsbehovet och den dagliga munvården behöver till exempel uppmärksammas när en patient ska flytta över från sjukhusvård till kommunal omsorg.

För en mer jämlik tandvård

Det finns avgörande skillnader i både munhälsa och tandvård i Sverige. Munhälsan är till exempel generellt sett sämre hos personer med låg inkomst, kort utbildning och olika funktionsnedsättningar. Enligt tidigare undersökningar från Socialstyrelsen går en av tre inte på regelbundna kontroller hos tandläkare, och inte minst nu under pandemin noterades det lägsta antalet tandläkarbesök sedan 2009, då nationell statistik började föras.

– Med riktlinjerna vill Socialstyrelsen bidra till att tandvården och munhälsan blir mer jämlik. Förutom rekommendationer har vi tagit fram indikatorer för att kunna se hur riktlinjerna efterlevs, säger Sofia Orrskog.

För att jämna ut skillnaderna rekommenderas fortsättningsvis alltså bland annat tätare kontroller för personer med hög risk för dålig munhälsa, och inte lika ofta för de med lägre risk för att få karies och andra sjukdomar i munnen. Det stämmer även med vad den statliga Tandvårdsutredningen kom fram till när den presenterades i våras, att man inte bör besöka tandvården oftare än man behöver.

Riktlinjer bidrar till effektivare användning av resurserna

Nationella riktlinjer är framförallt avsedda som stöd för politiker, verksamhetschefer och andra beslutsfattare och ska bidra till att resurserna i tandvården används effektivt och kommer hela befolkningen till del. Därigenom ska de bidra till en mer jämlik tandvård. Men rekommendationerna kan även ge tandvårdspersonal vägledning i beslut om behandling.

Det finns möjlighet att lämna synpunkter på de nya riktlinjerna fram till den 31 januari 2022. En uppdaterad version publiceras hösten 2022, och planen är sedan att börja utvärdera tandvården på nytt under 2022–2023.