Flera nyheter i nationella riktlinjer för adhd och autism

Den första versionen av riktlinjerna publicerades i oktober 2022 och blev då väl mottagen. Nu har sammanlagt tretton nya rekommendationer tillkommit, efter en remissrunda med synpunkter från närmare 500 intressenter, framförallt från barn- och ungaområdet.

Snabbutredningar kan leda till fel behandling

Ökningen av neuropsykiatriska utredningar är tydlig och flera initiativ har tagits för att minska köerna. Socialstyrelsen betonar vikten av att genomföra utredningarna noggrant, och som vid all diagnostik behöver man ha fokus på individens behov och vara öppen för flera möjliga diagnoser eller orsaker till problemen. Utredningarna behöver kopplas till lämpliga insatser och utföras av personal med relevant kompetens – minst en läkare och en psykolog.

– Bristfälliga utredningar riskerar att leda till fel insatser och att resurser tas från de med störst behov, det är väldigt tydligt i riktlinjerna, säger Evelyn Andersson, projektledare för arbetet med riktlinjerna, Socialstyrelsen.

Personer med komplexa behov behöver prioriteras

Diskussionen kring adhd och autism tenderar att handla mycket om köer till utredning och läkemedelsbehandling. I ljuset av det menar Socialstyrelsen att personer som har mer komplexa behov eller svårare problematik riskerar att hamna i skuggan. Ofta behövs insatser från både hälso- och sjukvården och socialtjänsten.  

– Personer med till exempel autism och utmanande beteenden behöver prioriteras eftersom de annars riskerar att få mycket stora funktionshinder. En viktig insats för dessa grupper är positivt beteendestöd (PBS), som nu har högsta prioritet i riktlinjerna. Det handlar om att förstärka det som trots allt fungerar och därmed minska utmanande beteenden, säger Evelyn Andersson.

Stöd för att hantera höga krav

Personer med adhd har ofta svårt med uppmärksamhet och att planera och organisera, medan personer med autism har svårt med social kommunikation och att hantera förändringar. För en del personer med de här funktionsnedsättningarna räcker det med anpassningar i vardagsmiljön eller skolan. Det kan handla om stöd och hjälpmedel direkt till personen, men också om att personer i omgivningen kan behöva anpassa sitt sätt att kommunicera och agera.

– I skolan och även senare i arbetslivet ställs idag höga krav på kognitiv och social flexibilitet och dessa krav samspelar inte alltid med våra förmågor. Våra hjärnor verkar inte vara rustade för den belastningen, och särskilt inte om man har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. I riktlinjerna lyfter vi därför även olika former av kognitivt och kommunikativt stöd, till personer med både mindre och större behov, säger Evelyn Andersson.

Viktigt med tidiga insatser

Socialstyrelsen betonar fortsatt att insatser till både barn och vuxna bör ges så tidigt som möjligt när svårigheter uppstår, ofta redan före en neuropsykiatrisk utredning. Annars riskerar personerna annan problematik som depression, självskadebeteende, beroendeproblematik och i vissa fall livslångt utanförskap.

– Vi hoppas att riktlinjerna ska kunna bidra till ett mer inkluderande samhälle där många av svårigheterna inte behöver uppstå, säger Louise von Bahr, projektledare för arbetet med riktlinjerna, Socialstyrelsen.