Flera förbättringsområden inom artrosvården

Artros är den vanligaste ledsjukdomen i Sverige, och var tredje person över 65 år har artros. Vanliga symtom är smärta, funktionsnedsättning och nedsatt livskvalitet.

2021 kom Socialstyrelsen med reviderade nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar. En ny utvärdering visar dock att följsamheten till riktlinjerna kan bli bättre. Exempelvis följer vården inte i tillräcklig utsträckning riktlinjerna för behandling som innebär att man först ska få grundbehandling i form av fysisk träning i kombination med patientutbildning, därefter tilläggsbehandling som exempelvis läkemedel för smärta, och först om det inte hjälper ledproteskirurgi.

– Bland annat är det fortfarande få som tränar under handledning av fysioterapeut under en längre period, långt under målnivån på 80 procent. Det är också fortsatt en hög andel personer med artros som använder smärtstillande, vilket skulle kunna minska om de fick rätt grundbehandling. Det är också flera som remitteras till ortoped utan att ha genomgått grundbehandling, säger Anastasia Simi, utredare vid Socialstyrelsen.

Artroskopi förekommer fortfarande - trots avrådan

Artroskopi i knä är en sorts titthålskirurgi, och det är en typ av ingrepp som avråddes ifrån redan i de nationella riktlinjerna som kom 2012 eftersom den inte har bättre effekt på smärta än placebo, är dyr och medför viss risk för komplikationer.

Antalet artroskopiska ingrepp har minskat, men det går långsamt. På 10 år har antalet artroskopier halverats, men 2021 gjordes ändå totalt 11 000 artroskopier vid artros. I vissa regioner är det mer vanligt förekommande.

– Siffran minskar i långsammare takt än vad som är eftersträvansvärt. Då Socialstyrelsen redan 2012 avrådde från detta så är det bekymmersamt att ingreppet fortfarande utförs i den utsträckning det görs. Här ser vi att vården behöver arbeta mer för att se till att den här typen av operationer inte ska göras, och i vissa regioner behövs det riktade insatser, säger Mattias Fredricson, enhetschef för nationella riktlinjer på Socialstyrelsen.

Pandemin har också påverkat vården vid artros. Exempelvis halverades antalet första besök till fysioterapeut. Dessutom minskade andelen som fick patientutbildning och handledd fysisk träning avsevärt i hela landet. Eftersom handledd träning ofta ges på plats var det svårt för vården att erbjuda detta.

– Detta kan ha inneburit att sjukdomen kan ha fortskridit till den nivå där ledproteskirurgi inte går att undvika. Köerna till den kirurgin har dessutom ökat efter pandemin, vilket har lett till ökad belastning på vården och längre väntetider för patienterna. Antalet sjukskrivningar på grund av artros har också ökat under 2021. Vi ser nu att regionerna kan behöva stödja verksamheterna för att återigen kunna ge fysisk träning på plats, säger Anastasia Simi.

Kunskapen om artros behöver öka

Utvärderingen visar också att även om flera i dag får en första bedömning av fysioterapeut vid artros så behöver tillgången till fysioterapi bli bättre. Kunskapen om artros behöver också öka generellt hos primärvårdspersonalen.

– I dag handläggs artros ofta som ett akut ärende i stället för det kroniska tillstånd som artros är, vilket gör att patienter återkommer till vården på grund av smärtproblem. Att man följer upp om insatser vid grundbehandling gett effekt är viktigt, liksom en helhetssyn på patientens behov, övriga hälsotillstånd och samsjuklighet, säger Anastasia Simi.