Fler förlossningar sätts igång och allvarliga bristningar minskar enligt ny statistik

I dag presenteras Socialstyrelsens årliga statistik över graviditeter, förlossningar och nyfödda barn. Statistiken för 2020 visar att andelen förlossningar som sätts igång på konstgjord väg har fortsatt att öka. Från 2018 till 2020 har andelen gått upp från 19 procent till 25 procent. Störst ökning skedde under 2020 när det gäller igångsättning av förlossningar i graviditetsvecka 41, där andelen fördubblades.

– Igångsättning kan bero på flera olika faktorer hos modern och barnet, och de senaste åren har man inom professionen utvecklat de rekommendationer som finns på området. Den stora ökningen i vecka 41 beror sannolikt på att man i flera regioner ändrat praxis för igångsättning de senaste åren, efter nya forskningsresultat som presenterats, säger Anna Sandström, föredragande läkare på Socialstyrelsen och biträdande överläkare i obstetrik vid Karolinska Universitetssjukhuset.

– Det syns också stora skillnader mellan regionerna. År 2020 startade 35 procent av förlossningarna i region Halland i vecka 37 och framåt med igångsättning, att jämföra med 19 procent i Kronoberg.

Fortsatt minskning av allvarliga bristningar

Andelen allvarliga bristningar har minskat över åren och i snitt drabbas nu 2,5 procent av alla som föder barn, vilket är den lägsta siffran sedan toppen på kurvan år 2004.

– Det är fler förstföderskor, 4,5 procent, än omföderskor, 1 procent, som drabbas av allvarliga bristningar, men de har över tid minskat i båda grupperna, säger Henny Rydberg, statistiker på Socialstyrelsen.

Att problemet med bristningar uppmärksammats mer, samtidigt som förlossningsvården utvecklats, kan ha bidragit till utvecklingen.

– Det är positivt att vårdens långvariga arbete med att förhindra allvarliga bristningar har gett effekt. Några av de faktorer som kan ha bidragit är satsningar på att förebygga bristningar på såväl nationell som regional nivå, inklusive standardiserade utbildningsprogram i förlossningsvården. En annan positiv utveckling är att diagnostiken blivit bättre, säger Anna Sandström.

Socioekonomiska skillnader syns

I den nya statistiken syns också tydliga skillnader kopplade till socioekonomiska faktorer. Exempelvis rökte 12 procent av kvinnor med förgymnasial utbildning i tidig graviditet, medan endast 1 procent av de som hade eftergymnasial utbildning gjorde det. På samma sätt syns skillnader gällande högt BMI, där 27 procent av kvinnorna med förgymnasial utbildning hade fetma vid inskrivning i mödravården. Bland kvinnor med eftergymnasial utbildning var siffran 12 procent.

– De här faktorerna är kopplade till ökade risker för mamman och barnet. För att få en mer jämlik vård är det viktigt att uppmärksamma frågorna i graviditets- och förlossningsvården, säger Anna Sandström. 

Övervikt eller fetma har fortsatt att öka bland gravida. År 2020 hade 27 procent övervikt och 16 procent fetma, att jämföra med 19 och 6 procent 1992.

– Ett högt BMI ökar risken för komplikationer under graviditeten och förlossningen. Vården har en viktig roll i att stötta för att möjliggöra en hälsosam livsstil både inför, under och efter graviditet liksom inför kommande graviditeter, säger Anna Sandström.

Vårdtider på sjukhus fortsätter neråt

Jämför man med för 25 år sedan har vårdtiderna på BB halverats. För 2020 ligger medelvårdtiden på sjukhus på 1,6 dygn efter vaginal förlossning, jämfört med 1,7 året dessförinnan. Medelvårdtiden efter kejsarsnitt var 2,7 dygn, jämfört med 2,9 dygn 2019.

– Av statistiken går inte att utläsa orsakerna till minskade vårdtider, eller om det finns några pandemieffekter. Men det är viktigt att utvecklingen mot kortare vårdtider följs upp, det förutsätter bland annat möjlighet till bra eftervård, stöd och tillgänglighet, säger Anna Sandström.