Fler barn orosanmäls – men ofta när det har gått för långt

Antalet orosanmälningar om barn som far illa eller misstänks fara illa fortsätter att öka, det visar en ny nationell kartläggning från Socialstyrelsen. Under 2024 inkom cirka 514 000 orosanmälningar till landets socialtjänster – en ökning med 22 procent sedan 2021 och 55 procent sedan 2018. Sammanlagt berördes omkring 233 000 barn, motsvarande 10,8 procent av alla barn i Sverige.

– Fler barn uppmärksammas av omgivningen när det finns oro för att de far illa, vilket är viktigt. Men vi ser också att barn ofta nås sent, när problemen riskerar att ha vuxit sig större. Det behöver förändras, säger Björn Eriksson, generaldirektör på Socialstyrelsen.

Ökningen sker brett – från flera aktörer

Ökningen av orosanmälningar syns i hela samhället bland flera olika aktörer. Polis, skola samt hälso- och sjukvård står tillsammans för knappt 60 procent av orosanmälningarna, och ökningen är relativt jämnt fördelad mellan olika anmälargrupper.

Flera orsaker kan ligga bakom ökningen över tid - exempelvis att barns rättigheter uppmärksammats mer efter att barnkonventionen blev lag 2020 och utvecklingen av digitala e-tjänster som gjort det lättare att anmäla.

– Det kan handla om en generell ökad kunskap om anmälningsskyldighet och en större medvetenhet om barns rättigheter. Men det kan också finnas andra faktorer som påverkar, som att en del barn lever i större utsatthet, exakt vad som ligger bakom siffrorna vet vi inte men sannolikt är det flera faktorer, sägerJohanna Garefelt, projektledare på Socialstyrelsen

Barn förekommer oftare i upprepade orosanmälningar

Kartläggningen visar samtidigt att många barn förekommer i upprepade orosanmälningar. I genomsnitt gjordes 2,2 anmälningar per barn under 2024 vilket är en ökning från 1,8 år 2018. Äldre barn är överrepresenterade i orosanmälningarna, medan yngre barn särskilt i förskoleålder syns i lägre grad.

– Vi behöver bli bättre på att nå barn tidigare, särskilt de yngsta. Tidiga insatser kan göra stor skillnad, säger Björn Eriksson.

Kartläggningen visar betydande variationer mellan kommuner. Antalet orosanmälningar är högre i områden med större socioekonomiska utmaningar.

– De tydliga socioekonomiska skillnaderna i anmälningsnivåer kan spegla skillnader i barns levnadsvillkor. Samtidigt kan lokala arbetssätt och förutsättningar påverka i vilken utsträckning oro leder till en orosanmälan. Frågan om likvärdighet är därför viktig att följa över tid, säger Björn Eriksson.

Kartläggningen avser helåret 2024 och utgör en viktig baslinje inför den nya socialtjänstlagen som trädde i kraft 2025.

– I de dialoger vi har haft med kommuner beskrivs att trycket på utredningsverksamheten har ökat. Därför är det viktigt att följa hur arbetet med tidiga och förebyggande insatser utvecklas framöver, och hur det påverkar antalet orosanmälningar säger Sara Gustavsson Roxell, enhetschef på Socialstyrelsen.