Fler barn och unga får vård och behandling för psykisk ohälsa

Rapporten är den första i sitt slag där situationen i landets regioner avseende psykiatrisk vård och behandling till barn och unga jämförs. Ett 30-tal indikatorer och mått om vård, behandling och läkemedelsanvändning har jämförts och resultatet visar att finns stora skillnader mellan olika regioner när det gäller vård och behandling för olika psykiatriska diagnoser och tillstånd. Men det finns även skillnader mellan könen och mellan barn och unga vuxna i olika åldersgrupper.

Störst ökning bland unga kvinnor

I rapporten har man framförallt tittat på barn i åldern 13-17 år samt unga vuxna i åldern 18-24 år och hur utvecklingen sett ut under åren 2013-2017. Andelen som fått vård inom den specialiserade öppenvården för någon form av psykiatrisk diagnos eller läkemedelsbehandling under perioden har ökat i båda grupperna. Störst är ökningen i gruppen unga vuxna 18-24 år, och då i synnerhet bland unga kvinnor.

– 2017 var det drygt 12 procent av alla unga vuxna i landet som vårdades för någon form av psykiatrisk diagnos eller fick behandling med läkemedel. 15 procent av kvinnorna och 10 procent av männen, säger Petra Sundlöf, utredare på Socialstyrelsen.

Långvarig läkarkontakt efter självskadehandling

Behandling för diagnoserna depression eller ångestsyndrom inom öppenvården har ökat under perioden och ökningen är också där tydligast bland unga kvinnor.

Det är också vanligare att flickor och unga kvinnor får vård inom slutenvården efter att ha skadat sig själva jämfört med pojkar och unga män. Däremot har ingen ökning skett över tid. Mer än 80 procent av patienterna har ännu ett år efter självskadehandlingen fortsatt kontakt med läkare.

Kraftigt ökat uttag av antidepressiva läkemedel

Liksom tidigare konstaterats i flera rapporter ökar användningen av antidepressiva läkemedel kraftigt, framförallt bland barn och unga. Och det är mer än dubbelt så många flickor och unga kvinnor som konsumerar antidepressiva läkemedel, jämfört med pojkar och unga män och regionala skillnader mellan län och regioner finns.

Längre väntetider till barn- och ungdomspsykiatrin

Samtidigt som allt fler barn och unga behöver behandling för psykiatriska diagnoser har tillgängligheten till barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) försämrats. Väntetider till såväl förstagångsbesök som utredning och behandling har ökat.

– Andelen patienter som fått en första bedömning inom 30 dagar hos BUP har minskat kraftigt sedan 2015, från 90 procent till endast 62 procent 2018, säger Mona Heurgren, avdelningschef på Socialstyrelsen.