Färre unga vuxna får antidepressiva

Socialstyrelsen publicerar idag en ny rapport om utvecklingen av psykisk ohälsa bland barn och unga som visar att antalet nya fall av psykisk ohälsa bland unga vuxna i åldern 18-24 år minskade något 2023. I samband med detta minskade även förskrivningen av antidepressiva läkemedel. Något som skulle kunna tyda på att den kraftiga ökning av psykisk ohälsa i gruppen, som ju pågått under lång tid, skulle kunna vara på väg att avmattas.

– Det är dock ännu för tidigt att säga om utvecklingen håller i sig och det är angeläget att följa den fortsatta utvecklingen, säger Peter Salmi. På sikt kan en faktisk minskning av unga som insjuknar hejda den kontinuerliga ökning av psykisk ohälsa som vi sett under lång tid.

Bland barn i åldern 10-17 år syns dock inte motsvarande minskning av antalet nya fall och räknar man samman antalet nya fall med de som diagnostiserats tidigare syns en fortsatt ökning totalt sett.

Psykisk ohälsa hos var femte ung kvinna

Bland pojkar och flickor, 10-17 år, var andelen som har en psykiatrisk diagnos 13 procent för pojkar och 12 procent för flickor – alltså mer än vart tionde barn. Bland unga män i åldern 18-24 år var andelen som hade en psykiatrisk diagnos 12 procent. Var femte ung kvinna, 21 procent, hade någon form av psykisk ohälsa.

Socialstyrelsen har också tittat på förekomsten av psykisk ohälsa i områden med olika socioekonomiska utmaningar och förutsättningar. Barn och unga vuxna från områden med stora socioekonomiska utmaningar diagnostiseras mer sällan och får i betydligt lägre utsträckning vård för sin psykiska ohälsa jämfört med i områden med bättre socioekonomiska förutsättningar. Det är också fler som får psykiatrisk tvångsvård, skadar sig själva eller begår suicid i områden med stora socioekonomiska utmaningar.

– Det beror sannolikt på att vård och behandling för de här barnen och ungdomarna inte har satts in tidigt och att sjukdomsförloppet därför har förvärrats, säger Peter Salmi.

Sen hjälp riskerar förvärra sjukdomen

I de här områdena bor fler personer med lägre inkomst, är beroende av ekonomiskt bistånd och har ofta utländsk bakgrund, förhållanden som kan innebära färre, eller senare kontakter med hälso- och sjukvården.

– Det är viktigt inte bara för vården att försöka upptäcka och nå de här barnen och ungdomarna som mår dåligt. Det är ett problem för hela samhället på flera olika nivåer, säger Peter Salmi.

Enligt Socialstyrelsens rapport var det också betydligt fler barn och unga som drabbades av övergrepp i områden med sämre socioekonomiska förutsättningar. Exempelvis var det upp till fyra gånger vanligare att bli utsatt för våld och övergrepp jämfört med barn i områden med bättre socioekonomiska förutsättningar.