Färre operationer och längre väntetider under pandemins första och andra våg

Socialstyrelsen har i uppdrag av regeringen att stötta regionerna i hanteringen av uppdämda vårdbehov orsakade av covid-19. Myndigheten följer och analyserar löpande pandemins effekter på hälso- och sjukvården.

– Vi är inne i en tredje våg med mycket hög belastning på sjukvården som innebär att planerad vård skjuts upp igen. Det här läggs ovanpå de uppdämda vårdbehov som finns sedan den första och andra vågen. Vården har visat på en stor förmåga att ställa om, men vi ser att besök och behandlingar har minskat medan väntetiderna har ökat. Sannolikt kommer pandemins effekter att märkas för såväl patienter som personal långt efter att smittspridningen går ner, säger Sevim Barbasso Helmers, utredare på Socialstyrelsen.

Socialstyrelsens analys visar att antalet operationer minskade med totalt 22 procent under pandemins första och andra våg, det vill säga mellan mars 2020 och januari 2021 jämfört med motsvarande period 2019–2020. Procentuellt minskade operationerna ungefär lika mycket i alla åldersgrupper. För barn 0–17 år handlade det om runt 9 700 färre operationer mellan mars 2020 och januari 2021. I den åldersgruppen var det planerade operationer i munnen och svalget som minskade mest. Minskningen rör exempelvis operationer där halsmandlarna tas bort, vilket skulle kunna kopplas till nedgången av infektioner bland barn under pandemin.

När det gäller operationer som ingår i vårdgarantin syns de största minskningarna inom områdena ortopedi, allmän kirurgi och ögonsjukvård, under perioden mars–december 2020.

– Det gäller exempelvis operationer av knän och underben, höftleder och lårben samt linser och näthinnor, säger Sevim Barbasso Helmers.

Analysen visar också att det har blivit fler patienter som väntar längre än vårdgarantins 90 dagar på en operation. Totalt var det i januari i år nästan 55 700 personer som väntat längre än 90 dagar på operationer och andra åtgärder inom specialistvården. Det innebär att omkring hälften av alla de som väntade på en operation i början av året fick vänta längre än vårdgarantins gräns.

Det har även gjorts 14 procent, eller omkring 290 400, färre första besök till läkare i specialistvården under pandemins första två vågor. Nedgången syns inom alla specialiteter men var som störst inom öron-näsa-halssjukvård, ortopedi, och barn- och ungdomsmedicin. I januari i år var antalet som väntat längre än vårdgarantins 90 dagar på ett första specialistbesök omkring 91 800. Antalet väntande var som störst för ögonsjukvård medan andelen väntande var störst inom allergisjukvården, där drygt 5 av 10 väntat över 90 dagar.

– En del av minskningen av besök och operationer kan förklaras av att patienterna har fått annan typ av vård eller att behoven har minskat, bland annat för att smittskyddsrestriktionerna lett till färre infektioner och olyckor. Samtidigt är det många patienter som väntar på vård längre än vårdgarantins 90 dagar, säger Sevim Barbasso Helmers.

Stor omställning till digitala besök

Analysen visar också att besöken i primärvården, bland annat på vårdcentraler, har återhämtat sig bättre än besöken i specialistvården efter den kraftiga nedgången våren 2020. I januari 2021 gjordes 9 procent färre besök jämfört med januari 2020, men då har inte digitala besök hos privata vårdgivare kunnat räknas in. De digitala besöken i regionernas primärvård gick totalt upp med 278 procent, eller nästan 85 600 besök, januari 2020–januari 2021.

Socialstyrelsen har även intervjuat företrädare för sju regioner, Skåne, Kalmar län, Jönköpings län, Värmland, Uppsala, Gävleborg och Västernorrland, om hur de har arbetat under pandemin för att öka vårdproduktionen.

– Regionerna beskriver att de bland annat har använt olika digitala arbetssätt, omläggning av scheman, utökade arbetsskift, mer dagkirurgi, gemensam operationsplanering i regionen och hyrläkare, säger Sevim Barbasso Helmers.