Färre barn föddes under 2022 – av äldre mödrar med högre BMI

Publicerad:
Under 2022 minskade antalet födda barn med cirka 8 procent, samtidigt som mödrarna blev äldre och hade högre BMI. Några andra förändringar är att andelen kejsarsnitt ökade och att allt fler förlossningar sattes igång. Detta enligt ny statistik om graviditeter, förlossningar och nyfödda barn, som också visar att andelen dödfödda barn ligger lägre de senaste åren än tidigare.

Socialstyrelsens nya statistik om graviditeter, förlossningar och nyfödda barn gäller 2022 då cirka 105 670 barn föddes. Det är en minskning med 8 procent jämfört med året dessförinnan.

Snittåldern för förstföderskor ökade till 29,8 år. Högst låg Stockholm med 31,2 år. Av alla som födde barn ökade också andelen över 40 år, totalt var 4,8 procent av alla som födde barn 40 år eller äldre.

En tydlig trend är att allt fler blivande mödrar har övervikt eller obesitas (BMI på över 25 respektive 30) när de skrivs in i mödravården. 1993 gällde detta 26,5 procent att jämföra med 46,8 procent 2022, och även här syns stora regionala skillnader. Högt BMI är kopplat till högre risk för komplikationer under graviditet och förlossning, som exempelvis graviditetsdiabetes, havandeskapsförgiftning och även för tidig förlossning eller kejsarsnitt.

– Det här är en utveckling som vi nu sett i flera år i rad och som inte tycks avta. Eftersom högt BMI innebär risker för både mamma och barn ser vi behov av mer preventivt arbete i samhället, ökad kunskap bland vårdpersonal och insatser i mödravården, säger Anna Sandström, föredragande läkare på Socialstyrelsen och biträdande överläkare i obstetrik vid Karolinska Universitetssjukhuset.

Andelen kejsarsnitt ökar

Andelen barn som föds med kejsarsnitt har ökat de senaste åren från 17,9 procent 2020 till 19,1 procent 2022. Framförallt är det de akuta kejsarsnitten som har ökat, men även de planerade ökar.

– Planerade snitt kan exempelvis bero på sätesbjudning, tidigare livmoderoperationer eller medicinska åkommor hos modern eller barnet, inklusive havandeskapsförgiftning. Vid akuta kejsarsnitt kan skälen till exempel vara utdragna förlossningar eller indikationer om risker för mor och barn, säger Anna Sandström.

– Eftersom det finns flera skäl till att kejsarsnitt behöver utföras, är det svårt att utifrån statistiken säga exakt vad som orsakar ökningen. Men akuta kejsarsnitt är ju något man vill undvika om det är möjligt så det är något som är viktigt att titta närmare på, särskilt eftersom vi också ser skillnader mellan regioner och mellan sjukhus.

Flest kejsarsnitt gjordes 2022 i Sörmland (22,4 procent) och Stockholm (21,9 procent). I Östergötland och Jönköping däremot hade man lägst kejsarsnittsfrekvens, på 13,8 respektive 13,1 procent.

Andelen dödfödda barn fortsätter neråt

En annan del av statistiken handlar om andelen dödfödda, som har legat mellan 3,5 promille och 4 promille under flera år. De senaste tre åren har dock andelen sjunkit något och 2022 var andelen nere på 3,0 promille.

Vården har länge arbetat med att identifiera riskgraviditeter och försöka minska andelen dödfödda barn så det här är en positiv utveckling, även om det  behöver tolkas med viss försiktighet då handlar om mycket små tal. För att kunna dra slutsatser behövs fördjupade analyser och mer forskning på det här området, säger Anna Sandström.

Fler förlossningar sätts igång

Andelen förlossningar som sätts igång har ökat de senaste åren till 26,3 procent 2022. Störst ökning när det gäller igångsättning de senaste åren har setts i graviditetsvecka 41 och mellan år 2019 och 2020. Detta kan förklaras med regionernas ändrade praxis för induktion som skett de senaste åren, där igångsättning i stor utsträckning görs i vecka 41 istället för vid 42 fulla graviditetsveckor.

– Ett resultat av förändringen är att andelen överburna nyfödda, som alltså föds från och med  42 fullgångna veckor, mer än halverats de senaste åren. Igångsättning kan, bero på flera olika faktorer hos modern eller barnet, som flerbördsgraviditet, att kvinnan har diabetes, blodtryckssjukdom eller annan kronisk sjukdom eller att fostret inte växer som det ska, säger Anna Sandström.

Fler fakta från statistiken för 2022:

  • Andelen kvinnor med övervikt och obesitas (Body Mass Index, BMI, över 25) vid inskrivning varierade från dryga 38 procent i Stockholm till knappa 54 procent i Södermanland, Norrbotten, Västernorrland och Gävleborg.
  • Andelen allvarliga bristningar, grad 3 och 4, har minskat under många år men ökade något bland förstföderskor mellan 2021 och 2022, från 4,6 till 4,8 procent.
  • Andelen induktioner/igångsättningar av förlossningar i vecka 41 varierade mellan regionerna, i Östergötland inducerades 2022 drygt 33 procent, i Dalarna knappt 68 procent. Även sett till andelen induktioner i vecka 37 och framåt varierar det mellan regionerna, från 20,9 procent i Östergötland till 34,3 i Västernorrland.
  • Andelen tonårsmödrar fortsatte att minska. 2022 utgjorde de 1,2 procent av förstföderskorna att jämföra med över 15 procent i början av 1970-talet.
  • Neonatal dödlighet, det vill säga när barnet dör inom 27 dagar efter förlossning, har de senaste åren legat på mellan 1,3 och 1,7 promille. 2022 låg den på 1,4 promille.

Kontakt

Anna Sandström (föredragande läkare)

Kontakt

Mikael Ohlin (statistiker)
Telefon: 075-247 33 22