Drygt fyra av tio med ekonomiskt bistånd är i behov av långvarigt stöd

Arbetslöshet är den vanligaste orsaken till att någon behöver ekonomiskt bistånd. Men även om covid-19 påverkade svensk ekonomi och arbetsmarknad under 2020 resulterade det inte i fler biståndstagare. Drygt 374 000 personer fick någon gång under fjolåret ekonomiskt bistånd, vilket var knappt 2 procent färre än 2019. Det motsvarar en andel av befolkningen om 3,6 procent, jämfört med 3,7 procent 2019.

Färre män fick ekonomiskt bistånd

Främsta förklaringen till att antalet biståndstagare sjönk var att färre män, totalt en minskning med 3 900, fick ekonomiskt bistånd. När det gäller kvinnliga biståndstagare minskade antalet med omkring 300 jämfört med 2019.

Ungefär två tredjedelar av biståndstagarna var vuxna och en tredjedel barn. Av de vuxna biståndstagarna var knappt hälften kvinnor och drygt hälften män under 2020. Omkring två tredjedelar var utrikes födda och en tredjedel födda i Sverige.

Det var framför allt bland de yngre vuxna som antalet biståndstagare gick ned. I åldersgrupperna 55-59 och 60-64 år var det i stället en ökning bland såväl kvinnor som män.

– En möjlig förklaring till minskningen i de yngre åldersgrupperna kan vara att fler har valt att studera. Även om äldre ofta har en fastare förankring på arbetsmarknaden än yngre löper de högre risk att fastna i längre perioder utan arbete om de blir arbetslösa, säger Anna Maria Karlsson, utredare på Socialstyrelsen.

160 000 långvariga mottagare

Antalet som fick långvarigt ekonomiskt bistånd, det vill säga i tio månader eller mer under ett år, fortsatte att öka och utgjorde knappt 43 procent av samtliga biståndstagare 2020. Det kan jämföras med 40 procent föregående år. Totalt omkring 160 000 personer var långvariga mottagare av ekonomiskt bistånd, vilket är drygt 10 900 personer fler än under 2019. Utvecklingen medför att fler barn lever i hushåll med långvarigt ekonomiskt bistånd, jämfört med 2019.

– Det är viktigt att personer med ekonomiskt bistånd får stöd och insatser för att minska risken att fastna i långvarigt biståndstagande. Det är också viktigt att samverkan mellan aktörer fungerar, exempelvis mellan kommunen och Arbetsförmedlingen, säger Anna Maria Karlsson.

Mer pengar betalades ut

Även om antalet biståndstagare sjönk i fjol ökade det utbetalade ekonomiska biståndet med drygt 2 procent i fasta priser jämfört med 2019. I genomsnitt fick biståndshushållen 8 400 kronor per månad.

– Förklaringen till ökningen är bland annat att fler fick långvarigt ekonomiskt bistånd, säger Anna Maria Karlsson.

Enligt Socialstyrelsens preliminära statistik var antalet biståndstagare färre under första halvåret 2021 än under motsvarande period 2020. Liksom under 2020 är omkring två tredjedelar av de vuxna biståndstagarna utrikes födda och en tredjedel födda i Sverige. Andelen utrikes födda som fick ekonomiskt bistånd har dock minskat något jämfört med motsvarande period 2020 och 2019.