Donationsveckan firar 15-årsjubileum

Under den senaste 10-årsperioden har i genomsnitt 82 000 personer varje år anmält sig till Donationsregistret. Omkring 20 procent av befolkningen har visat sin vilja i registret och av dessa är ca 80 procent positiva till donation efter döden.

Hittills i år har drygt 183 avlidna personer kunnat rädda liv för andra människor genom att bli organdonatorer och 652 transplantationer har genomförts. Det är något färre än under motsvarande period förra året men ligger ändå på en förhållandevis hög nivå. 2023 skedde en markant ökning såväl av antalet organdonationer och transplantationer som noterats under ett år.

Utvecklingen går åt rätt håll 

Den positiva utveckling som skett i Sverige under de senaste åren beror på flera faktorer. Dels handlar det om hälso- och sjukvårdens intensifierade insatser, en fortsatt implementering av en ytterligare donationsmetod och den ändrade lagstiftning som började gälla 2022.

‒ Samtidigt är behovet av organ fortfarande större än tillgången. Just nu väntar omkring 730 personer på en organtransplantation, säger Anna Aldehag, enhetschef för Nationellt donationscentrum på Socialstyrelsen.

Från januari till och med 31:e oktober i år har det genomförts sammanlagt 405 njurtransplantationer, varav 87 kom från levande donatorer. Dessutom har det exempelvis genomförts 138 levertransplantationer, 42 hjärttransplantationer, 52 lungtransplantationer och 15 transplantationer av bukspottkörtlar under samma tidsperiod.

Fortsatt viktigt att stärka arbetet med organdonation

För att lyckas med visionen att tillgången på organ och vävnader möter behoven menar Socialstyrelsen att det är viktigt att fortsätta stärka hälso- och sjukvårdspersonalens arbete med organ- och vävnadsdonation. Det gör myndigheten på flera sätt, bland annat genom att ta fram en nationell handlingsplan för organ- respektive vävnadsdonation samt ett lättillgängligt och digitalt kunskapsstöd om organdonationsprocessen. Den nationella handlingsplanen blir klar nästa höst 2025 medan det digitala kunskapsstödet lanseras redan nu i december.

‒ För många inom vården är organdonation en ovanlig händelse. Här kommer vårt kommande nationella digitala kunskapsstöd att bli ett bra stöd, säger Anna Aldehag.

Bara var femte svensk har tagit ställning till donation

För tillfället finns närmare 1,9 miljoner personer i Donationsregistret där man redogör för sin inställning till donation efter att man själv avlidit. Det är alltså bara var femte svensk som anmält sig. Och förutom att man själv kan bidra till att hjälpa andra till ett bättre liv är det inte uteslutet att man själv skulle kunna ha nytta av att ens medmänniskor anmält sig till registret.

‒ Sannolikheten för att du själv kommer att behöva ett organ under din livstid är betydligt större än att du själv kommer att bli organdonator eftersom du behöver avlida under pågående respiratorvård för att komma i fråga för organdonation, säger Anna Aldehag.

Under Donationsveckans andra dag, tisdag den 5 november, kommer de som donerat organ eller vävnader efter sin död att hedras i ett högtidlighållande i Storkyrkan i Gamla stan i Stockholm där även Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson medverkar.

‒ Ett fint och viktigt initiativ. För utan donatorer, inga livräddande transplantationer, säger Anna Aldehag.