Donationsveckan: Donerad vävnad från avliden kan hjälpa femtio personer

Under årets Donationsvecka, som hålls för 14:e gången och som inleds nu på måndag, vill Socialstyrelsen särskilt uppmärksamma bristen på donerad vävnad, utöver bristen på organ, så att fler ska ta ställning till donation och anmäla sig till Donationsregistret.

– Nästan alla människor kan donera vävnad, det finns ingen nedre eller övre åldersgräns, och även en avliden person som har cancer kan i många fall bli vävnadsdonator, säger Helena Almén, medicinskt sakkunnig på Nationellt Donationscentrum vid Socialstyrelsen.

Vid donation av organ, som hjärta, lever, lungor och njurar, behöver den avlidne vårdas på en intensivvårdsavdelning för att en donation ska kunna genomföras och tillvaratagandet av organen behöver ske skyndsamt. När det gäller donation av vävnader finns dock mer tid. En möjlig vävnadsdonator kan exempelvis befinna sig på ett äldreboende när döden inträffar och därefter behöver vävnader tillvaratas inom ett till två dygn.

– Först kontrolleras om den avlidne anmält sin vilja i donationsregistret. Därefter kontaktas och underrättas närstående till den avlidne. I de fall den avlidne inte anmält sin vilja i registret är det vanligaste att närstående tillfrågas och tolkar den avlidnes vilja som positiv till vävnadsdonation, säger Helena Almén.

Donerad hud räddar liv

Donerad hudvävnad eller hjärtklaffar kan vara absolut livräddande för brännskadepatienter respektive hjärtsjuka. Huden behövs som ett livräddande förband vid svåra brännskador.  Det händer att en enda patient med stora brännskador behöver så mycket donerad hud att det lager som finns vid landets enda hudbank på Akademiska sjukhuset i Uppsala töms.

– Även om allt fler donerar hud efter döden skulle det behövas ungefär dubbelt så många donatorer som idag för att bygga upp det lager som behövs för att klara en större händelse med flera brännskadade. Det handlar om vårdens krisberedskap, säger Helena Almén.

Det råder också brist på andra vävnader. Vid kraftig synnedsättning på grund av sjukdom kan donerade hornhinnor ge synen tillbaka. Väntetiden för en hornhinnetransplantation är längre nu än före pandemin och behovet av hjärtklaffar till barn är alltid stort.

Sverige kan bättre

I Sverige saknas en nationell samlad bild av tillgång och efterfrågan på vävnader. Delvis beroende på att det saknas en enhetlig registrering men även att alla regioner inte tillvaratar vävnader. Socialstyrelsen arbetar nu med ett regeringsuppdrag för att stärka hälso- och sjukvårdens arbete med organ och vävnader för transplantation.

– Det är viktigt att få en samlad bild över tillgång och efterfrågan på nationell nivå, så att vi bättre kan stödja verksamheterna men även utifrån ett beredskapsperspektiv. Sverige behöver bli självförsörjande på vävnader – så är det inte idag, säger Anna Aldehag, enhetschef för Nationellt Donationscentrum.

Antalet organdonatorer på väg mot nytt rekord

Under Donationsveckan vill Socialstyrelsen som tidigare år även uppmärksamma den fortsatt stora bristen på organ för transplantation. Glädjande nog har antalet organdonatorer ökat år för år och även i år ser det ut att gå mot ett nytt rekord. Vid motsvarande tid förra året hade 156 avlidna personer kunnat bidra med organ för donation, i år är siffran redan uppe i 183, en ökning med nästan 17 procent jämfört med motsvarande period förra året.

– Vi vill naturligtvis att ännu fler liv ska kunna räddas genom organ- och vävnadsdonation. Vi hoppas också på att fler anmäler sig till Donationsregistret. Ett ställningstagande, ett ja eller nej till donation, underlättar för både närstående och vården, när ett liv inte längre kan räddas, säger Anna Aldehag.

Årets Donationsvecka inleds nu på måndag den 6 november och pågår till och med söndag den 13 november.