Brister i vården för patienter som avsiktligt skadat sig själva

Personer som vårdats på sjukhus efter suicidförsök eller annan avsiktligt självdestruktiv handling har en ökad risk att efter utskrivning från sjukhus också ta sitt liv. Det har konstaterats i flera tidigare studier. Socialstyrelsen har med hjälp av patientregistret och dödsorsaksregistret studerat barn och vuxna som under en sjuårsperiod, 2015–2021, vårdats på sjukhus efter att avsiktligt ha skadat sig själva.

– Endast 13 procent av dessa patienter hade följts upp av läkare inom de rekommenderade sju dagarna efter utskrivning. Det visar att det finns ett behov av en stärkt vårdkedja för de här patienterna efter att de skrivits ut från sjukhus, säger Ylva Ginsberg, medicinskt sakkunnig på Socialstyrelsen.

En fjärdedel av männen som dog i suicid gjorde det kort tid efter utskrivning

Analyser av suicid inom 12 månader efter utskrivning från sjukhus visar att män oftare tog sitt liv i nära anslutning till att de skrevs ut från sjukhuset. En fjärdedel av männen som dog i suicid inom ett år, gjorde det inom första veckan efter utskrivning. Kvinnor dog i högre grad mot slutet av 12-månadersperioden.

Enligt Socialstyrelsen tyder mycket på att det finns brister i överföringen mellan akutsjukvård och eftervård gällande personer som vårdats på sjukhus efter att ha försökt skada sig själva. Förekomsten av suicid efter utskrivning är betydande.

– Ingen kedja är starkare än dess svagaste länk och om den första länken i vårdkedjan inte fungerar så faller hela kedjan ihop. Om uppföljningen av de här patienterna vore bättre skulle förmodligen fler liv kunna räddas, säger Ylva Ginsberg.

Kraftig ökning av antalet unga flickor som avsiktligt skadar sig själva

I ett faktablad som Socialstyrelsen presenterade i höstas sågs under 2021 en tydlig ökning av antalet unga flickor som vårdats för första gången inom specialiserad vård för avsiktligt självdestruktiv handling. Hos 12-åriga flickor var ökningen nära 80 procent mellan 2020 och 2021.

I den aktuella rapporten studerades barn och vuxna som vid minst ett tillfälle under 2015–2021 vårdats på sjukhus för suicidförsök eller annan avsiktligt självdestruktiv handling. Bland flickor 12-15 år ökade andelen vårdade med nära 87 procent under sjuårsperioden och med den mest uttalade ökningen under 2021.

– Ökningen har helt och hållet drivits av flickor som vårdades för första gången efter att ha försökt skada sig själva, säger Ylva Ginsberg. Oftast handlade det i de här fallen om förgiftningar med läkemedel eller andra substanser.

Behov av snabbare och bättre uppföljning

Även Giftinformationscentralens årsrapport för 2021 visar att antalet samtal gällande självdestruktiva handlingar hos flickor så unga som 10–14 år ökade med 60 procent jämfört med året innan. Frågor rörande paracetamol, den vanligaste läkemedelsförgiftningen, var de som ökade mest.

– Resultaten visar sammantaget ett stort behov av en betydligt bättre och snabbare uppföljning av patienter som vårdats efter att ha försökt skada sig själva, både på kort och längre sikt. Den här frågan är naturligtvis angelägen för Socialstyrelsen att följa framöver, säger Ylva Ginsberg.