Behovet av multiprofessionella insatser lyfts fram i nytt kunskapsstöd om postcovid
– I många regioner finns strukturer för samverkan mellan vårdnivåer redan på plats, medan några behöver skapa nya arbetssätt. Ibland behövs till exempel nya specialiserade team, säger Thomas Lindén, avdelningschef på Socialstyrelsen.
Kan ha flera symtom
Den som får covid-19 blir oftast frisk inom några dagar eller veckor. Men vissa som drabbas har fortfarande symtom när infektionen är över eller får nya symtom senare. De vanligaste symtomen på postcovid i Socialstyrelsens patientregister är besvär med lungfunktionen eller andningen, hjärntrötthet eller kognitiv nedsättning samt smärta.
– Många har flera symtom samtidigt och samtliga system i kroppen kan vara påverkade. Ibland kan undersökningar visa till exempel skador i lungorna, men ibland är det svårt att hitta orsaken till problemen. Eftersom patientgruppen är så heterogen blir det särskilt tydligt att hälso- och sjukvården behöver organiseras efter varje patients behov, säger Thomas Lindén.
Behov av vägledning
Det finns ett stort behov av vägledning inom hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens kunskapsstöd riktar sig till både dem som fördelar resurser och beslutar om vårdens innehåll, och till dem som möter patienter i den regionala och kommunala hälso- och sjukvården – särskilt primärvården. Rekommendationerna i kunskapsstödet är uppdelade i olika områden:
- Samverka för strukturerade insatser
- Upptäck symtom på postcovid
- Informera patienterna om postcovid
- Stöd aktivitet och delaktighet
- Erbjud insatser i primärvården – vårdens nav
- Erbjud insatser i den kommunala hälso- och sjukvården
- Erbjud särskilda insatser vid vissa komplexa eller specifika symtom
- Följ upp vården systematiskt
Kunskapsstödet har tagits fram i samverkan med bland annat Nationellt system för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård och SKR, Sveriges Kommuner och Regioner. Socialstyrelsen har även haft stöd av patienter och sakkunniga i olika delar av vården. Rekommendationerna kommer att uppdateras i takt med ny kunskap.
– Framöver kommer vi tillsammans med SBU, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, bevaka kunskapsläget för postcovid, till exempel hos barn, säger Thomas Lindén.
Svårtolkad statistik
Fram till den 23 mars hade 1 750 patienter, 893 män och 857 kvinnor, rapporterats till patientregistret med diagnoskoden för postinfektiöst tillstånd efter covid-19, det vill säga postcovid. Den diagnoskoden infördes i oktober förra året i enlighet med WHO:s internationella klassifikation.
Om man även ser till patienter som rapporterats med andra diagnoskoder för tillstånd efter covid-19 uppgår antalet till 12 675. Utöver de 1750 med koden för postcovid vet vi att 277 personer haft multisystemiskt inflammatoriskt syndrom associerat med covid-19. I övrigt är det osäkert om dessa patienter haft enbart covid-19 eller om de även drabbats av postcovid.
– Det gör det osäkert hur statistiken ska tolkas. Kunskapsläget under pandemin har utvecklats snabbt och förändringen av definitioner, termer och begrepp har komplicerat situationen både avseende dokumentationen i hälso- och sjukvården och när vi nu ska ta fram statistik, säger Mona Heurgren, avdelningschef på Socialstyrelsen.
I patientregistret ingår uppgifter från slutenvården och den öppna specialistläkarvården, varför Socialstyrelsens statistik inte är heltäckande. Socialstyrelsen har nu kontaktat regionerna för att påbörja insamling av data om postcovid-patienter inom primärvården. Det arbetet beräknas vara klart under maj.