Minskning av äldre som upplever ofrivillig ensamhet

Socialstyrelsen har årligen sedan 2013, med undantag för pandemiåret 2021, gjort en enkätundersökning bland dem som är 65 år och äldre och som bor på säbo eller i eget ordinärt boende med hemtjänst.

– Utvecklingen över tid visar på en generellt nedåtgående trend och under pandemiåren blev det ännu sämre. Det kan vara en förklaring till att vi nu ser att det vänder uppåt inom ett par av de områden vi ställt frågor om, säger Michaela Prochazka, äldresamordnare på Socialstyrelsen.

En av fem känner sig ofta ensam

Fler kvinnor än män besväras av ensamhet och även om andelen som svarat att de besväras av ensamhet minskat jämfört med 2022 är det likväl 19 procent av dem som bor på säbo och 12 procent av de som har hemtjänst som svarat att de ofta besväras av ensamhet.

– De flesta kommuner har under det senaste året sökt de statsbidrag som Socialstyrelsen fördelar för att minska ofrivillig ensamhet bland äldre och förhoppningen är ju att det ska kunna bidra till att färre äldre känner sig ensamma, säger Michaela Prochazka.

Socialstyrelsen har även tagit fram en vägledning för primärvård och äldreomsorg om hur ofrivillig ensamhet kan upptäckas och hur man kan arbeta för att förebygga ensamhet.

Fler upplever att det är svårt att få träffa läkare

Skillnaderna i resultat mellan kommunerna är liksom tidigare mycket stora. Mellan den kommun som har den största andelen och den som har den minsta andelen som svarat att det är ganska eller mycket lätt att få träffa en sjuksköterska på säbo är skillnaden 76 procentenheter. Jämfört med hur det såg ut 2013 är minskningen tydlig och när det gäller upplevelsen av hur lätt det är att få tillgång till en läkare är minskningen hela 11 procentandelar.

Yngre ger mer kritiska omdömen

Män är generellt sett något mer positiva än kvinnor i sina omdömen och yngre är generellt sett något mer negativa än de som tillhör de äldsta grupperna. Andelen äldre över 85 år har över tid minskat något vilket kan bidra till att den mer kritiska yngre gruppen blivit mer tongivande. Vem eller vilka som svarar på enkäten varierar också. De flesta med hemtjänst svarar själva på enkäten medan de som bor på säbo oftare får hjälp att svara på frågorna.

– De äldre som själva svarar är oftast mer positiva än de som får hjälp att svara. Och när det är någon annan, exempelvis en anhörig, som svarar i stället för den äldre själv är omdömena mest kritiska, säger Michaela Prochazka.

Andelen sjuksköterskor på säbo ökar

Samtidigt som brukarundersökningen har Socialstyrelsen även undersökt verksamheter som driver hemtjänst och särskilda boenden för äldre. En generell trend är att man i högre utsträckning återupptagit arbetet med att ta fram och följa upp sina rutiner. Något som prioriterats bort under pandemiåren. Däremot fortsätter den nedåtgående trenden när det gäller andelen personal med lämplig utbildning som arbetar på särskilda boenden för äldre.

– En fortsatt positiv utveckling kan vi dock se när det gäller tillgången till sjuksköterskor på särskilda boenden för äldre. En bidragande orsak till den ökningen kan vara det prestationsbaserade statsbidraget med syfte att öka bemanningen av sjuksköterskor som många kommuner fått, säger Michaela Prochazka.