Antalet organdonatorer minskade förra året

Sedan 2010 har antalet organdonationer i Sverige – med några få undantag – ökat för varje år. 2023 noterades det högsta antalet hittills. 2024 blev det alltså något färre och orsakerna kan vara flera. Dels var det färre personer som avled inom intensivvården i fjol, dels har de som avlidit under pågående intensivvård varit äldre och sjukare vilket inte gjort det medicinskt möjligt att bli organdonator.

– Dessutom var det fler av de patienter som avled som angivit att de inte ville eller av närstående tolkats inte vilja donera sina organ förra året, säger Anna Aldehag, enhetschef på Nationellt Donationscentrum vid Socialstyrelsen.

Endast var femte svensk har anmält sig till registret

I dagsläget är det knappt 2 miljoner personer som gjort sin donationsvilja känd i Donationsregistret vilket motsvarar färre än 20 procent av befolkningen totalt.

De 233 avlidna personer som blev organdonatorer under förra året bidrog till sammanlagt 709 transplantationer av organ. Men Socialstyrelsen vill så klart att ännu fler liv ska kunna räddas genom transplantation. Om fler väljer att ta ställning och anmäla sig till Donationsregistret underlättar det inte minst för anhöriga som då slipper att tolka den avlidnes vilja.

Eftersom tillgången till organ fortfarande är betydligt lägre än efterfrågan och patienter som står på väntelistan för organ som lungor, en ny lever eller kanske ett nytt hjärta kan – i värsta fall – hinna avlida innan möjlighet till transplantation ges. Under 2024 togs 44 patienter ned permanent från väntelistan och 22 patienter avled i väntan på organ. Den
1 januari 2025 väntade 684 personer på en organtransplantation.

– Eftersom det redan råder brist på organ och att behoven av transplantation även ökar då vi blir fler och äldre behöver donation prioriteras och bli en naturlig del av vården i livets slutskede, säger Anna Aldehag.

Många kriterier måste uppfyllas

Organdonation är ytterst ovanligt och utgör endast ca 4,5 promille av all verksamhet som utförs inom intensivvården. Det beror på att en rad kriterier måste uppfyllas. Förutom den vanligaste typen av donation, donation efter att hjärnan har slutat fungera (DBD), har även donation efter cirkulationsstillestånd (DCD) införts i Sverige. I länder där DCD-processen också tillämpas ser man en positiv ökning av antalet donationer.

– Den positiva ökningen av organdonationer vi sett de senaste åren har medfört fler livräddande behandlingar genom transplantation och där har DCD-processen bidragit väl, säger Anna Aldehag.

Bättre stöd till vården har tagits fram

För att stärka arbetet inom organ- och vävnadsdonation lanserade Socialstyrelsen i december 2024 ett nationellt digitalt kunskapsstöd för vårdpersonalens arbete med organdonationer. Donationsguiden finns både som webbaserat kunskapsstöd och som app för mobiltelefon och Innehållet har tagits fram i nära samverkan med professionen och nationella aktörer inom donation- och transplantationsverksamheterna.

– Donationsguiden vänder sig i första hand till vårdpersonal inom intensivvård, operation och anestesi där det är tänkt att vara ett stöd och vägledning för att göra transplantationer möjliga, säger Anna Aldehag.