Äldreomsorgens förebyggande arbete skiljer stort över landet

Det är elfte året i rad som öppna jämförelser av kommunernas vård och omsorg till personer från 65 år och uppåt publiceras. Utifrån ett 40-tal mått presenterar jämförelserna en bred bild av vården och omsorgen på riks- läns- och kommunnivå. Flera uppgifter avser en del av 2019 samt halva 2020, och speglar därför inte fullt ut situationen under covid-19-pandemin.

Resultaten visar genomgående stora skillnader mellan kommunerna. Det gäller bland annat arbetet med att förebygga att äldre drabbas av nedsatt munhälsa, undernäring, fallskador och trycksår. I en del kommuner har alla som bor i ordinärt boende med hemsjukvård, och bedöms vara i riskzonen för något av dessa fyra områden, fått en förebyggande åtgärd. I andra kommuner har ingen fått det. För särskilt boende är variationen mellan kommunerna 5–95 procent. Exempel på åtgärder kan vara träning, hudvård, översyn av läkemedel eller hjälpmedel för att underlätta måltiderna. För att en åtgärd ska räknas måste den ha följts upp och registrerats i kvalitetsregistret Senior alert.

– Undernäring, fallskador, trycksår och ohälsa i munnen är risker som påverkar välmåendet och livskvaliteten mycket. De hänger ihop med varandra – för lite näring ökar till exempel risken att falla. För att säkerställa att en åtgärd gör skillnad är det viktigt att den följs upp systematiskt, säger Michaela Prochazka, samordnare för äldrefrågor på Socialstyrelsen.

Nationellt är det knappt 50 procent av de som bor i ordinärt boende med hemsjukvård som har fått en förebyggande åtgärd, som följts upp. På särskilt boende är rikssnittet omkring 60 procent.

– Det är angeläget kommuner som ligger lågt analyserar sina resultat lokalt för att se vad de beror på och hur de kan stärka det förebyggande arbetet, säger Ann-Catrin Johansson, projektledare på Socialstyrelsen.

De med hemtjänst möter ofta många ur personalen

Av jämförelserna framgår också att den som har hemtjänst möter i genomsnitt 15 olika personal under en 14-dagarsperiod. I förra årets jämförelser var antalet 16. Även här varierar det, från 7 i en del kommuner till 23 i andra.

– Personalkontinuiteten påverkar kvaliteten i omsorgen och för många äldre kan det skapa otrygghet att få besök av ett stort antal personer i sitt hem. Vi vet att hög personalomsättning har varit en utmaning för många kommuner under pandemin. Men av smittskyddsskäl är det just nu särskilt viktigt att den äldre träffar så få som möjligt, säger Michaela Prochazka.

De öppna jämförelserna innehåller även uppgifter om den palliativa vården i livets slutskede. Bland annat har 76 procent av dem med hemtjänst och på särskilt boende fått ett dokumenterat brytpunktssamtal. Uppgifterna omfattar andra halvan 2019 samt första halvan av 2020 och ger därmed inte en bild av den palliativa vården under pandemin. Socialstyrelsen kommer därför att titta närmare på detta under våren.