Aborterna fortsätter att minska - allt fler medicinska aborter avslutas i hemmet

Under 2021 rapporterades cirka 33 700 aborter till Socialstyrelsen, vilket var ungefär 900 färre än föregående år. Knappt hälften av kvinnorna hade gjort abort en eller flera gånger tidigare.

Antalet aborter har sjunkit under en rad år, främst bland yngre kvinnor i åldersgruppen 15–19 år. En av förklaringarna är att förskrivningen av långtidsverkande preventivmedel, bland annat hormonspiral och p-stav, har ökat. Preventivmedel är sedan 2017 kostnadsfria för kvinnor under 21 år och vissa regioner erbjuder subventioner upp till 25 år.

– En annan orsak till att aborterna minskat i antal kan vara pandemin och de inskränkningar i sociala kontakter som följde med restriktionerna, säger Inga-Maj Andersson, utredare på Socialstyrelsen.

Kirurgisk metod används sällan

En allt större andel av aborterna görs tidigt i graviditeten, sex av tio aborter under fjolåret genomfördes före vecka sju. Kirurgisk metod används allt mer sällan efter att medicinsk abortmetod infördes i början av 1990-talet. Av samtliga aborter 2021 utfördes 96 procent med medicinsk metod, vilket innebär att graviditeten avbryts genom läkemedelsbehandling i två steg. Den första dosen ges alltid på sjukhus eller en klinik. Vid tidig abort, upp till vecka tio, kan kvinnan välja om hon ska ta den andra dosen hemma eller på sjukhus eller klinik. Under 2021 var ungefär 75 procent av alla aborter hemaborter, vilket blivit allt vanligare sedan den metoden infördes 2004.

– Det är viktigt att kvinnan får bestämma och att aborten sker under säkra förhållanden, säger Inga-Maj Andersson.

Efter vecka 18 krävs tillstånd

Enligt abortlagen har kvinnan själv rätt att besluta om abort till och med den 18:e graviditetsveckan. Därefter krävs ett särskilt tillstånd från Socialstyrelsens Rättsliga råd. Under 2021 beviljades 516 kvinnor abort efter vecka 18 medan 37 fick avslag. Främsta skälet till att kvinnan beviljades var fosterskada/kromosomavvikelse och i övrigt förelåg sociala skäl och kroppslig eller psykisk sjukdom.

– Besluten baseras på uppgifter från den ansvariga läkarens medicinska bedömning och en kuratorsutredning som bland annat grundas på samtal med kvinnan, säger Inga-Maj Andersson.