Stor andel patienter har överlevt covid-19-vård på svenska sjukhus
Socialstyrelsen har sammanställt vårddata för patienter med covid-19 som lagts in på sjukhus i Sverige under perioden 15 mars–30 april 2020. Data har hämtats från Socialstyrelsens patientregister, särskilt insamlade uppgifter från regionerna kring slutenvård under pandemin, registret över socialtjänstinsatser till äldre och personer med funktionsnedsättning, Läkemedelsregistret, Dödsorsaksregistret, Svenska intensivvårdsregistret (SIR) och SmiNet (Folkhälsomyndigheten).
Syftet var att kartlägga ålder, kön, boendeform och hjälpinsatser, samsjuklighet, vårdtid och mortalitet hos patienterna. Inklusionskriteriet för denna observationsstudie har varit positivt resultat av PCR för sars-cov-2-RNA i kombination med vårdepisod på sjukhus med diagnoskod för covid-19 (U07.1 eller U07.2). Med mortalitet avses död på sjukhus oavsett orsak.
Under observationstiden lades 9 213 patienter in på sjukhus i 20 av landets sjukvårdsregioner; 41 procent kvinnor och 59 procent män. Medianåldern var 65 år (interkvartilavstånd 52–78 år), Tabell 1. Var fjärde patient bodde i särskilt boende eller hade hemtjänst. Hos 78 procent av patienterna var minst en samsjuklighetsdiagnos registrerad; vanligast var hypertoni, följd av diabetes och kronisk lungsjukdom. Mortaliteten var 18,5 procent hos inkluderade patienter. För de 2 025 patienter som saknade dokumenterad samsjuklighet var mortaliteten 3,6 procent (n = 73), Tabell 2.
Av de inlagda patienterna vårdades 15 procent på IVA. Mortaliteten var 17,1 procent för dem som inte vårdades på IVA och 26,7 procent för dem som vårdades på IVA. Andelen IVA-patienter som respiratorvårdats var 83 procent, och för dessa var sjukhusmortaliteten 30 procent.
Bland såväl icke IVA-vårdade som IVA-vårdade patienter var de som avled generellt äldre än de som kunde skrivas ut levande, Tabell 2. De hade även mer samsjuklighet och bodde i större utsträckning i särskilt boende eller hade hemtjänst. Mediantiden med symtom före inläggning på sjukhus var 7 dygn i hela populationen, men överraskande nog endast 3 dygn för de icke IVA-vårdade patienterna som avled. Den korta symtomdurationen kan sannolikt förklaras med att patienterna var äldre och, jämfört med andra patientgrupper, uppvisade högre grad av samsjuklighet, vilket gjorde att de var i behov av sjukhusets resurser i ett tidigare skede. Resultatet ska dock tolkas med försiktighet då data bygger på uppgifter i anamnesen. Dessutom saknas data för cirka 1/3 av studiepopulationen.
De senaste månaderna har epidemiologiska studier av sjukhusvårdade patienter med covid-19 publicerats från bland annat Kina, Italien, Storbritannien och USA [1-4]. I likhet med den svenska sammanställningen visar de att åldersgruppen 0–19 år är mycket liten bland de drabbade av covid-19 (och nästan fri från mortalitet), att män oftare än kvinnor behöver sjukhusvård och har högre mortalitet samt att majoriteten av patienterna har samsjuklighetsdiagnoser, där hypertoni, diabetes och kronisk hjärt- respektive lungsjukdom är de vanligaste.
Den aktuella svenska sammanställningen möjliggör en tydligare jämförelse mellan IVA-vårdade och icke IVA-vårdade patienter. Det är tydligt att IVA-patienter i Sverige varit yngre, oftare män och i mindre utsträckning bott på särskilt boende eller haft hemtjänst än icke IVA-vårdade. De patienter som skrivits ut levande från sjukhus (både IVA-vårdade och icke IVA-vårdade) har också varit yngre och i mindre utsträckning bott på särskilt boende eller haft hemtjänst. Förekomsten av samsjuklighetsdiagnoser har också varit lägre bland patienter som skrivits ut levande från sjukhus.
Mortaliteten (26,7 procent) hos patienter som vårdats för covid-19 på IVA i Sverige ter sig låg i jämförelse med nivåer som rapporterats från andra länder. Rapporterna från Italien, Storbritannien och USA [2-4] visar visserligen att 25–30 procent av de patienter som vårdats på IVA avlidit, men en stor andel patienter med covid-19 vårdades fortfarande på IVA då studierna publicerades. Därmed är utfallet för dessa patienter oklart.
Socialstyrelsens sammanställning illustrerar den omfattande sjukdomsbörda och mortalitet som covid-19-pandemin åsamkat Sverige under våren 2020, men den visar också att 83 procent av patienterna överlevde vid vård på vanlig vårdavdelning respektive 73 procent efter vård på IVA.