”Så kan äldreomsorgen bli en mer attraktiv arbetsplats”

Andelen äldre personer som behöver omsorg ökar i befolkningen, samtidigt som andelen i yrkesför ålder minskar. Färre personer behöver alltså kunna ta hand om allt fler äldre med stora och komplexa behov. Det är en ekvation som inte går ihop. För att få fler personer att välja att arbeta inom äldreomsorgen vill vi därför lyfta några centrala områden där förändringar är nödvändiga för en hållbar äldreomsorg.

I en ny rapport presenterar Socialstyrelsen statistik och uppgifter från Försäkringskassan, Statistikmyndigheten SCB och Myndigheten för vård och omsorgsanalys om arbetsförhållanden och villkor inom äldreomsorgen, som sammantaget visar att sektorn i dag inte är en tillräckligt attraktiv arbetsplats.

Men det finns också en positiv grund att stå på som handlar om att tre av fyra som arbetar i vård och omsorg anser att deras arbete är meningsfullt. Det är betydligt fler än i de flesta andra yrken. Detta enligt enkäter som gjorts med människor i olika yrken inom alla sektorer på arbetsmarknaden. Relationen till de äldre, upplevelsen av att göra skillnad och gemenskapen med kollegor är betydelsefull. För att behålla och locka fler medarbetare till yrket är det därför viktigt att uppmärksamma, värna om och förstärka de positiva sidorna av att arbeta i äldreomsorgen.

Det finns också stora utmaningar som bidrar till svårigheterna att kunna locka fler att välja att arbeta med äldre personer. Undersköterskor i äldreomsorgen är sjukskrivna dubbelt så länge och dubbelt så ofta som andra yrkesgrupper. Om undersköterskorna hade lika många sjukdagar per år som genomsnittet på arbetsmarknaden – 10 i stället för 21 sjukdagar – så skulle det innebära en ökning av undersköterskors arbetstid motsvarande 6 000 årsarbetare.  

Att sjuktalen är så höga beror till stor del på brister i arbetsmiljön. Personalen behöver bättre balans mellan krav och resurser, som stöd från organisationen och bättre tillgång till sina chefer. I hemtjänsten är chefer ansvariga för ungefär 48 medarbetare, vilket är bland de högsta siffrorna på hela arbetsmarknaden.

I äldreomsorgen har nästan var tredje anställd en tidsbegränsad anställning. Det innebär sämre kontinuitet för de äldre och sämre möjligheter till gemenskap i arbetsgrupperna, vilket är en viktig frisk- och trivselfaktor. Jämfört med den fast anställda personalen löper personer utan fast anställning 25 procent högre risk att drabbas av psykiska besvär.

Hela 49 procent av omsorgspersonalen arbetar deltid. Det finns därför stora möjligheter att få fler att arbeta mer. Till och med en mindre ökning av antalet arbetade timmar skulle få stor effekt för att öka kapaciteten. Om den deltidsanställda personalen skulle öka sin arbetstid med tre timmar i veckan skulle det motsvara 8 300 helårsanställda.

Redan för 20 år sedan, 2004, gjorde Socialstyrelsen tillsammans med nio andra myndigheter, arbetsgivare och fackförbund en utredning där i stort sett samma problem med kompetensförsörjningen inom äldreomsorgen lyftes.

Trots det kvarstår problemen och någon förändring har egentligen inte skett – snarare åt det sämre hållet i så fall. Om vi ska kunna ha en äldreomsorg med god kvalitet i framtiden behöver nu dessa frågor prioriteras och åtgärder för förändring vidtas.

Sabina Orstam
Avdelningschef, Socialstyrelsen

Christine Tell
Enhetschef, Socialstyrelsen