"Dags för nystart av det förebyggande arbetet i primärvården"
Under pandemin har många av landets regioner dragit ned kraftigt på det förebyggande arbetet i primärvården. Bland annat har rådgivning till personer med ohälsosamma levnadsvanor minskat på många håll och i en del fall upphört helt. Det visar en ny rapport som vi på Socialstyrelsen har gjort. Det är nu dags att bryta den negativa trenden och återuppta det förebyggande och hälsofrämjande arbetet.
Under pandemin har primärvården behövt hantera vaccinationer, provtagning och att ge vård och rehabilitering till patienter med covid-19. Några regioner har klarat att samtidigt bibehålla rådgivningen till personer med ohälsosamma levnadsvanor, men flertalet har i stället minskat rådgivningen. I den pågående omställningen till en god och nära vård är ett stärkt förebyggande och hälsofrämjande arbete en viktig framgångsfaktor. Bakgrunden är att fler överlever svåra sjukdomar och fler lever med kroniska sjukdomar under många år. Det är alltså fler personer som riskerar en försämrad hälsa och behöver stöd att leva hälsosamt för att bibehålla sina funktionsförmågor.
Det är förstås glädjande att många får leva ett långt liv, men en konsekvens av det är att det kan bli ännu större brist på vårdpersonal, om vi inte samtidigt påverkar behovet av vårdinsatser och effektiviserar hälso- och sjukvården. För att vården ska bli hållbar är det därför angeläget att de som kan tar hand om sin hälsa på egen hand och vid behov får stöd från vården i form av rådgivning, patientutbildningar och digitala stöd. Det skulle innebära att vi får resurser för att ta hand om de patienter som utifrån medicinska behov och förutsättningar behöver mer omfattande insatser från hälso- och sjukvården.
Hälsosamma levnadsvanor är en bra grund för att bibehålla hälsan och här har hälso- och sjukvården tillgång till samtalsmetoder och i vissa fall läkemedel som gör skillnad för den som vill ändra sina vanor. Socialstyrelsen har genom de nationella riktlinjerna för prevention och behandling gett rekommendationer om olika åtgärder och rådgivande samtal till personer med ohälsosamma levnadsvanor. Dessa rekommendationer skulle behöva få ännu större genomslag i hälso- och sjukvården mot bakgrund av hur behoven ser ut. Nu minskar i stället följsamheten till riktlinjerna i nästan alla regioner.
En uppföljning som Socialstyrelsen gjort visar på stora skillnader mellan regionerna i hur stor andel av primärvårdens patienter som får rekommenderad rådgivning. Vården är långt ifrån jämlik. Skillnaderna visar samtidigt att regioner som inte har kommit så långt kan få del av erfarenheter och framgångsfaktorer från regioner som ger mer omfattande rådgivning.
Tidigare analyser har visat att det är angeläget att beslutsfattare på ledningsnivå prioriterar de här frågorna. Socialstyrelsen har även tagit fram stöd för att implementera arbetet med levnadsvanor. Bland annat finns ett särskilt webbstöd för att stärka hälso- och sjukvårdens förutsättningar att arbeta hälsofrämjande och förebyggande.
En annan betydelsefull faktor är att vårdpersonalen får möjlighet att bygga en relation till patienten för att vården ska bli mer långsiktig. Genom omställningen till en god och nära vård betonas behovet av fasta läkarkontakter och andra fasta vårdkontakter. De stöd som Socialstyrelsen ger för att stärka möjligheten till en fast läkarkontakt bör skapa bättre förutsättningar och därigenom bidra till att återuppta det mycket viktiga förebyggande och hälsofrämjande arbetet.
Iréne Nilsson-Carlsson, folkhälsoråd, Socialstyrelsen