EU:s gemensamma hälsodataområde – EHDS
Målet med förordningen är att
- förbättra för privatpersoner att komma åt och få kontroll över sina elektroniska hälsodata
- hälsodata ska kunna delas inom och mellan EU-länderna så att den finns tillgänglig för vårdpersonal och apotek när det behövs för bästa möjliga vård och behandling av patienten
- hälsodata ska kunna användas inom hela EU för bland annat forskning, innovation och beredskap för och insatser vid hälsohot.
EHDS-förordningen träder i kraft under första kvartalet 2025 kommer att börja tillämpas två år senare. Olika delar kommer sedan att börja tillämpas successivt fram till 2035.
Europeiska kommissionens svenska webbplats om EHDS
Primär och sekundär användning av data
Inom det gemensamma hälsodataområdet är två begrepp centrala – primär och sekundär användning av data.
Primär användning handlar om hur hälso- och sjukvårdens aktörer använder den hälsodata som de samlar in och använder i samband med vård, omsorg och behandling.
Sekundär användning handlar om hur hälsodata kan användas för andra ändamål än vad de primärt samlats in för, exempelvis för forskning och innovation. En central del är varje individs integritet och möjlighet att själv bestämma om och i så fall vilka typer av data som får användas.
Socialstyrelsen arbetar idag med både den primära och sekundära användningen av hälsodata.
Det behövs tre roller inom respektive EU-land
Förordningen pekar ut tre centrala roller som har olika ansvar för den sekundära användningen av data. Det handlar om datainnehavare, dataanvändare och tillgängliggörare av hälsodata. Mer om rollerna kan du läsa på Europakommissionens webbplats.
Socialstyrelsen förhåller sig till samtliga tre roller idag. Vi ansvarar för de nationella hälsodataregistren, använder hälsodata som en del i myndighetens kunskapsstyrningsarbete och statistikproduktion och vi ansvarar för att lämna ut data från registren till forskning och analys.
Arbetet med förberedelserna är påbörjat
Våra externa samarbeten
Socialstyrelsen samarbetar med både nationella och regionala aktörer för att underlätta införandet. Vi driver flera projekt med koppling till EHDS, till exempel strategi för sällsynta sjukdomar och hälsoappar. Ytterligare ett exempel är samarbetet med regionernas organisation för kunskapsstyrning när det kommer till användningen av primärdata.
Socialstyrelsen är också en aktiv part i Nationellt råd för interoperabilitet som leds av E-hälsomyndigheten. Rådet arbetar för att förbättra förutsättningarna för att hälsodata ska kunna förstås och användas likadant mellan olika organisationer inom hälso- och sjukvården. En del i uppdraget omfattar vilka anpassningar som behöver göras för att säkerställa att Sverige som land når de krav som EHDS ställer. Det inkluderar bland annat nationellt fackspråk för entydig användning av begrepp, termer och klassifikationer.
Vårt interna arbete
Socialstyrelsen arbetar med flera frågor med koppling till EHDS, till exempel strategi för sällsynta sjukdomar, effektiva dataflöden, digital strategi för myndigheten, International Patient Summary, IPS, och initiativ kring hälsoappar.
Vi har som innehavare av stora mängder hälsodata påbörjat arbetet med att effektivisera vår datahantering. Det arbetet intensifieras framöver för att säkra att vi når de krav på tillgängliggörandet av hälsodata som ställs i förordningen. Vi arbetar också med att förbättra tillgången på information (metadata) om våra hälsodata, vilket det också ställs långtgående krav på i EHDS.
Europeiska och nordiska samarbeten
Socialstyrelsen är engagerade i ett antal Europeiska, Nordiska och nationella initiativ som förbereder för EHDS.