Riektá ietjat gielav ávkkit
Svieriga rijkalasj unneplågo li juvdára, roma, sáme, svieriksuobmelattja ja duornosliegega. Rijkalasj unneplågogiela li jiddisch, romanagiella, sámegiella, suomagiella ja meängiella.
Gájkka rijkalasj unneplågogiela galggi suoddjiduvvat ja åvdeduvvat
Lága milta galggi rijkalasj unneplågogiela suoddjiduvvat ja åvdeduvvat. Gänna l tjanos rijkalasj unneplåhkuj galggá årrot riektá oahppat, åvdedit ja ávkkit ietjas unneplågogielav. Fábmudagá galggi tjalmostit rijkalasj unneplågojt ja vieledit sijá dárbojt.
Sierra nanos riektá suomagiellaj, meängiellaj ja sámegiellaj
Sierra nanos riektá li sujna gut ságas suomagielav, meängielav jali sámegielav ja åro kommuvnan tjuottjudusguovlon. Webbabielen minoritet.se vuojná jus duv kommuvna gávnnu tjuottjudusguovlon.
Dujna gut åro kommuvnan tjuottjudusguovlon la riektá guládallat fábmudagáj ietjat gielajn. Dån galga máhttet vásstádusáv oadtjot njálmálattjat ja tjálalattjat sämmi giellaj.
Dån máhtá rávkkat åvddåskåvlåv, vissa ietjá pedagogalasj dåjmav ja vuorrasijhuvsov oadtjot ållåsit jali muhtem märráj suomagiellaj, meängiellaj jali sámegiellaj.
Jus dån åro Árjepluovve, Jiellevárre, Haparanda, Jåhkåmåhkke, Giron, Bajel jali Badjeduoros kommuvnajs muhtemin de dujna l riektá ávkkit unneplågogielav aktavuodajn duobbmoståvlåjn.
Vájku gånnå åro de agev galga máhttet tjállet suomagiellaj, meängiellaj ja sámegiellaj Rijkkabiejve oahttsijda ja Nuppástimoahttsáj. Sämmi l aj fámon Justitiekanslerij, Oadjodåjmadahkaj, Värrodåjmadahkaj ja Barggogaskostibmáj ássjijn gånna la oassebielle jali sadjásasj oassebälláj.