Socialtjänstens ansvar för barn som flytt från Ukraina
Personer med tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet kan bli folkbokförda
Europeiska unionens råd har enats om att förlänga massflyktsdirektivet till den 4 mars 2026.
Hittills har personer med tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet inte kunnat folkbokföra sig i Sverige.
I och med att massflyktsdirektviet har förlängts kan personer från Ukraina som haft uppehållstillstånd med tillfälligt skydd i minst två år och planerar att fortsätta bo i Sverige bli folkbokförda här.
Personer från Ukraina som folkbokförs omfattas inte längre av lagen om mottagande av asylsökande med flera (LMA) utan skrivs ut ur Migrationsverkets mottagningssystem. De omfattas istället av socialförsäkringssystemet och får samma rättigheter och skyldigheter som andra folkbokförda och kan ha rätt till etableringsinsatser. För att få ersättning behöver personen registrera sig hos/lämna uppgifter till Försäkringskassan.
Personer som är folkbokförda erbjuds hälso- och sjukvård och tandvård i samma omfattning som andra som bor i Sverige. Det gäller både barn och vuxna.
Här hittar du mer information från Försäkringskassan om vad som gäller för olika ersättningar och hur du ansöker
Barn som vistas viseringsfritt i Sverige
Socialtjänsten har ett ansvar för alla barn upp till 18 år som vistas i kommunen och som har behov av skydd eller stöd. Det gäller både ensamkommande barn och de som vistas här med sin familj. Men det förutsätter att socialtjänsten känner till att barnet finns där. Det förutsätter i sin tur att barnet kommer i kontakt med en myndighet eller någon annan som kan uppmärksamma socialtjänsten på att barnet far illa.
Det kan till exempel ske genom att socialtjänsten får information i sitt uppsökande arbete om att ett barn kan vara i behov av skydd eller stöd. Då ska socialnämnden ta ställning till om den ska inleda en utredning enligt 11 kap. 1 § i socialtjänstlagen, SoL, för att utreda barnets eventuella behov av skydd eller stöd från socialtjänsten.
Detsamma gäller om det kommer in en orosanmälan. När en anmälan kommer in ska nämnden genast göra en bedömning av om barnet är i behov av omedelbart skydd.
Barn som kommit till Sverige med en förälder och har uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet
Migrationsverket har huvudansvaret för mottagandet. Det betyder att familjen får erbjudande om boende, dagersättning och särskilt bidrag enligt lagen om mottagande av asylsökande, LMA. Rätten till bistånd enligt LMA innebär att man inte har rätt till bistånd enligt socialtjänstlagen för motsvarande förmåner. Men socialtjänsten kan inledningsvis ha ett ansvar för att ge bistånd enligt LMA om familjen vistas i kommunen och om biståndet behövs. Det gäller dock bara till dess att Migrationsverket tar över ansvaret.
Om socialtjänsten genom en orosanmälan, eller på annat sätt får information om att barnet kan vara i behov av skydd eller stöd, ska socialnämnden ta ställning till om den ska inleda en utredning för att utreda barnets eventuella behov av skydd och stöd.
Ensamkommande barn som sökt men ännu inte fått uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet
Den kommun där barnet befinner sig när hen ansöker om uppehållstillstånd kallas för ankomstkommun.
Ankomstkommunen ansvarar för barnets omedelbara behov, främst boende. Det ansvaret kvarstår till dess att Migrationsverket anvisar barnet till en kommun. Socialnämnden i ankomstkommunen har ansvar för att utreda barnets behov, oavsett hur länge barnet beräknas att stanna där.
Socialtjänsten i ankomstkommunen behöver vara uppmärksam på om det finns risk för att barnet avviker eller försvinner eller om det finns tecken på att barnet är utsatt för människohandel eller exploatering. Då kan socialnämnden i ankomstkommunen behöva anmäla oro för barnet till anvisningskommunen efter att barnet har blivit anvisat.
Läs mer om risken för exploatering:
Till dig som möter personer på flykt från Ukraina (Jämställdhetsmyndigheten)
Ensamkommande barn som har uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet
När ett barn får uppehållstillstånd anvisar Migrationsverket barnet till en kommun, som kallas anvisningskommun.
Anvisningskommunens ansvar inträder direkt vid anvisningen, även om barnet ännu inte är fysiskt i kommunen. I och med anvisningen behöver kommunen inleda en utredning för att bedöma barnets behov av ett mer långsiktigt boende och andra insatser.
Socialtjänsten behöver vara uppmärksam på eventuell risk för att barnet avviker eller försvinner, samt tecken på att barnet är utsatt för människohandel eller exploatering.
Läs mer om risken för exploatering:
Till dig som möter personer på flykt från Ukraina (Jämställdhetsmyndigheten)
Ensamkommande barn kan påverkas av regler som trädde i kraft den 1 juli 2022
Lagändringen innebär att Migrationsverket får anvisa personer som beviljats tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet till en kommun som ska ordna boendet. Kommunerna har efter anvisning en månad på sig att ordna boendet.
Lagändringen kan påverka ensamkommande barn som ansöker om skydd enligt massflyktsdirektivet tillsammans med en släkting eller någon annan anhörig. Förändring i förhållande till vad som gäller i dag uppkommer om den medsökande bor på ett av Migrationsverkets boenden i avvaktan på att anvisas till en kommun som ska ordna ett mer långsiktigt boende. Den kommun där Migrationsverkets boende ligger får då ett tillfälligt ansvar för barnet.
När den medsökande sedan flyttar till den kommun som anvisats att ordna boende, och barnet flyttar med, kommer Migrationsverket göra en ny anvisning till den kommunen som därmed får det långsiktiga ansvaret för barnet. Båda dessa kommuner betraktas som anvisningskommun och har ansvar som sådan.
Anvisning av ensamkommande barn med medsökande anhöriga (Migrationsverket)