Frågor och svar om rätt till vård och bistånd i Sverige

Ja, personer som har uppehållstillstånd med tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet kan bli folkbokförda här om:

• de har vistats minst 2 år i Sverige med uppehållstillstånd och
• det är troligt att de kommer att vistas i Sverige med uppehållstillstånd i minst 3 år från den dag de beviljades uppehållstillstånd med tillfälligt skydd.

Det är Skatteverket som beslutar om de uppfyller kraven för folkbokföring. Skatteverket prövar varje anmälan individuellt för att bedöma om kraven för att bli folkbokförd är uppfyllda.

En person som blir folkbokförd i Sverige får ett personnummer. Om personen tidigare haft ett samordningsnummer ersätts det av ett personnummer.

Anmäla flytt till Sverige hos Skatteverket

If you have been granted a residence permit in Sweden (Försäkringskassan

(juni 2024)

Personer från Ukraina som folkbokförs omfattas inte längre av lagen om mottagande av asylsökande med flera (LMA) utan skrivs ut ur Migrationsverkets mottagningssystem.

I och med att de folkbokförs övergår ansvaret från Migrationsverket till kommunen. De omfattas då av socialförsäkringssystemet och får samma rättigheter och skyldigheter som andra folkbokförda.

De som tidigare anvisats enligt LMA kommer att få en ny kommunanvisning till den kommun de redan bor i enligt regelverket för bosättning av nyanlända.

Skydd enligt massflyktsdirektivet hos Migrationsverket

(juni 2024)

Ja, i och med att personen är folkbokförd i Sverige kan hen ha rätt till etableringsinsatser. Det är Arbetsförmedlingen som beslutar om etableringsinsatser. För att kunna delta i etableringsinsatser ska personen ha fyllt 20 men inte 66 år.

Etableringsprogrammet består av individuellt utformade insatser och stöd, kombinerat med att personen aktivt söker jobb. Målet är att personen ska lära sig svenska, hitta ett jobb och klara sin försörjning.

Etableringsprogrammet hos Arbetsförmedlingen

(juni 2024)

Ja, de omfattas av socialförsäkringssystemet likt andra personer som är folkbokförda i Sverige.

(juni 2024)

Ja, samma regler gäller som för andra personer som är folkbokförda i Sverige. Man kan få ekonomiskt bistånd om man själv inte kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt.

För att ha rätt till ekonomiskt bistånd ska den sökande göra vad hen kan för att bidra till sin egen och sin familjs försörjning. Det innebär till exempel att den enskilde i första hand ska ansöka om andra former av bidrag som finns, exempelvis socialförsäkringsförmåner, samt att den som kan arbeta ska stå till arbetsmarknadens förfogande.

Ekonomiskt bistånd – Handbok för socialtjänsten

(juni 2024)

Samma regler gäller som för andra personer som är folkbokförda i Sverige.

Utgångpunkten vid bedömningen av ekonomiskt bistånd är att den som söker bistånd i första hand ska tillgodose behovet med eventuella egna tillgångar.

I regel är det bara tillgångar som har ett betydande värde och som den sökande faktiskt kan förfoga över som påverkar rätten till bistånd.

Det är viktigt att socialtjänsten i varje enskilt fall gör en individuell behovsbedömning och bland annat tar hänsyn till:

• om personens hjälpbehov bedöms bli kort- eller långvarigt
• vad som kan anses skäligt
• vilka konsekvenser det kan få om den enskilde inte får det sökta biståndet.

Om det exempelvis är svårt att sälja en bostad på grund av omständigheter som sökanden inte kan råda över ska det vägas in i helhetsbedömningen.

Läs mer i Ekonomiskt bistånd – Handbok för socialstjänsten (sid 148-151)

(juni 2024)

Samma regler gäller som för andra personer som är folkbokförda i Sverige.

Utgångspunkten är att makar och registrerade partners efter förmåga är skyldiga att bidra till det underhåll som behövs för att deras gemensamma och personliga behov ska tillgodoses.

Det innebär att socialtjänsten behöver utreda om den sökandes make, maka eller registrerad partner har tillgångar eller inkomster som kan tillgodose sökandens försörjning.

Vilket underlag som är relevant och möjligt att begära att den sökande lämnar in beror på situationen i det enskilda fallet.

Socialtjänsten behöver göra en individuell bedömning och ta hänsyn till individuella förutsättningar och behov samt till barnrättsperspektivet.

(juni 2024)

Ja, de ska erbjudas hälso- och sjukvård och tandvård i samma omfattning som andra som bor i Sverige. Det gäller både barn och vuxna.

(juni 2024)

Ja, den som är folkbokförd i Sverige kan ha rätt till insatser enligt LSS.

(juni 2024)

Nej, personer som fått uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet och som har vistats här kortare tid än två år blir inte folkbokförda i Sverige. De omfattas av LMA.

Det är först om de har haft uppehållstillstånd i minst två år, och planerar att vistas i Sverige med uppehållstillstånd i minst 3 år från den dag de beviljades uppehållstillstånd med tillfälligt skydd, som de blir folkbokförda.

Det är Skatteverket som beslutar om de uppfyller kraven för folkbokföring. Skatteverket prövar varje anmälan individuellt för att bedöma om kraven för att bli folkbokförd är uppfyllda. En person som blir folkbokförd i Sverige får ett personnummer.

Anmäla flytt till Sverige hos Skatteverket

(juni 2024)

Nej, en person som fått ett tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet som har vistats här mindre än två år kan istället ansöka om ett svenskt samordningsnummer.

Regeringen har beslutat att Migrationsverket ska begära samordningsnummer från Skatteverket för alla som fått uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet och som har kunnat styrka sin identitet.

Läs mer om hur man ansöker om samordningsnummer hos Skatteverket

(juni 2024)

Ett samordningsnummer är en identitetsbeteckning för personer som inte är eller har varit folkbokförda i Sverige och därför inte har ett svenskt personnummer. Samordningsnumret gör det lättare att har kontakt med svenska myndigheter, arbetsgivare, skola, banker med mera.

Regeringen har beslutat att Migrationsverket ska begära samordningsnummer från Skatteverket för alla som fått uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet och som har kunnat styrka sin identitet.

Läs mer om hur man ansöker om samordningsnummer hos Skatteverket

(juni 2024)

Barn under 18 år ska erbjudas hälso- och sjukvård och tandvård i samma omfattning och på samma villkor som barn som bor i Sverige. I den vård som ska erbjudas ingår vaccinationer enligt det allmänna vaccinationsprogrammet för barn.

När det gäller vuxna ska regionerna erbjuda:

• vård och tandvård som inte kan anstå
• mödravård
• vård vid abort
• preventivmedelsrådgivning
• hälsoundersökning.

Utöver detta ska regionerna erbjuda omedelbar hälso- och sjukvård och tandvård till de som behöver sådan vård. Begreppet omedelbar vård hör ihop med vårdbehov som är akuta. Vad som utgör omedelbar vård prövas i det enskilda fallet av den som ansvarar för vården.

(juni 2024)

Nej, denna typ av ersättningar från socialförsäkringen bygger på att mottagaren är folkbokförd i Sverige. För att bli folkbokförd i Sverige behöver de ha vistats här i minst två år med uppehållstillstånd och det är troligt att de kommer att vistas här i minst tre år från den dag de beviljades uppehållstillstånd.

(juni 2024)

Nej, personer som omfattas av LMA har inte rätt till bistånd enligt 4 kap. 1 SoL för sådana förmåner som de kan få enligt LMA.

(juni 2024)

Ja, de ska erbjudas hälso- och sjukvård och tandvård i samma omfattning som andra som bor i Sverige. Det gäller både barn och vuxna.

(juni 2024)

Socialtjänstens ansvar för barn ser olika ut beroende på om de kommer till Sverige med eller utan en förälder. Det beror också på om de vistas här viseringsfritt eller om de har ansökt om eller fått uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet.

Läs mer om socialtjänstens ansvar för barn som flytt från Ukraina

(juli 2022)

Samma regler gäller här som för alla barn som befinner sig i Sverige. Socialnämnden ska alltså ta ställning till om en utredning ska inledas enligt 11 kap. 1 § socialtjänstlagen. Nämnden ska genast göra en bedömning av om barnet är i behov av omedelbart skydd.

Utreda barn och unga – handbok för socialtjänsten (pdf)

(mars 2022)

Ja, barn som har uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet har rätt att gå i skolan i Sverige.

Läs mer om nyanlända barns rätt till utbildning hos Skolverket

(mars 2022)