Samlad information med anledning av kriget i Ukraina
Den humanitära krisen i Ukraina fortsätter att förvärras och miljontals människor är på flykt. Kriget leder både till ett ökat hälso- och sjukvårdsbehov på plats och behov av hjälp och stöd till dem som flyr därifrån.
Socialstyrelsen samarbetar tätt med andra myndigheter, regioner och kommuner. Dessutom fortsätter det pågående arbetet med den svenska beredskapen inom Socialstyrelsens områden.
Större rätt till stöd för den som anmäler sig till Migrationsverket
Personer som får ett tillfälligt uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet eller är asylsökande har större rätt till hjälp från samhället. Ukrainska medborgare får vistas i Sverige i upp till 90 dagar utan att behöva söka något särskilt tillstånd. Men det innebär att de har mycket begränsad rätt till vård och stöd.
För den som vill få del av samhällets stöd i Sverige är det därför viktigt att anmäla sig hos Migrationsverket. Då har samhället bättre förutsättningar att ge ett tryggt mottagande.
Läs mer om rätt till vård och bistånd i Sverige
Viktigt att barn får tillgång till samhällets stöd
De barn som flyr från Ukraina till Sverige efter Rysslands invasion kan ha behov av stöd. Barn som kommer ensamma och barn i familjer får stöd av samhället om de är anmälda hos Migrationsverket. Men för att barn som kommer utan någon förälder, och inte är anmälda hos myndigheter, ska få stöd krävs att socialtjänsten får reda på det via till exempel uppsökande arbete eller en orosanmälan.
Läs mer om socialtjänstens ansvar för barn som flytt från Ukraina
Om hälsoundersökning och vaccin
Alla som får uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet eller söker asyl ska erbjudas en hälsoundersökning. Den inleds med ett samtal så att sjukvårdspersonal kan bedöma om personen har behov av vård och hur brådskande det är.
Läs mer om hälsoundersökning för asylsökande och andra
Om rätt till vård och bistånd i Sverige
Personer med tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet kan bli folkbokförda
Europeiska unionens råd har enats om att förlänga massflyktsdirektivet till den 4 mars 2026.
Hittills har personer med tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet inte kunnat folkbokföra sig i Sverige.
I och med att massflyktsdirektviet har förlängts kan personer från Ukraina som haft uppehållstillstånd med tillfälligt skydd i minst två år och planerar att fortsätta bo i Sverige bli folkbokförda här.
Personer från Ukraina som folkbokförs omfattas inte längre av lagen om mottagande av asylsökande med flera (LMA) utan skrivs ut ur Migrationsverkets mottagningssystem. De omfattas istället av socialförsäkringssystemet och får samma rättigheter och skyldigheter som andra folkbokförda och kan ha rätt till etableringsinsatser. För att få ersättning behöver personen registrera sig hos/lämna uppgifter till Försäkringskassan.
Personer som är folkbokförda erbjuds hälso- och sjukvård och tandvård i samma omfattning som andra som bor i Sverige. Det gäller både barn och vuxna.
Här hittar du mer information från Försäkringskassan om vad som gäller för olika ersättningar och hur du ansöker
Hur omfattande hälso- och sjukvård, tandvård och bistånd en person kan få avgörs av på vilken grund personen vistas i landet. Det är också skillnad mellan barn och vuxna.
Läs mer om rätt till vård och bistånd i Sverige
Frågor och svar om rätt till vård och bistånd
Frågor och svar om både mottagande och hälsoundersökningar.
Frågor och svar om rätt till vård och bistånd i Sverige
Kunskap minskar risken för exploatering
När många människor är på flykt ökar risken för att de utsätts för våld, övergrepp och människohandel. Det gäller särskilt kvinnor och barn. Polisen och Jämställdhetsmyndigheten har särskild information till yrkesverksamma.
Till dig som möter personer på flykt från Ukraina (Jämställdhetsmyndigheten)
Människohandel (Polismyndigheten)
Krisstöd vid allvarlig händelse
För att kunna ge drabbade ett gott krisstöd i samband med allvarlig händelse behövs aktuell kunskap. ”Krisstöd vid allvarlig händelse” är ett kunskapsunderlag i bred bemärkelse och avsett för lokal och regional planering av krisstöd till drabbade.
Läs mer om krisstöd vid allvarlig händelse
Medicinsk evakuering
I det svenska hälso- och sjukvårdsstödet till Ukraina ingår att kunna ta emot patienter som lider av allvarlig sjukdom eller livshotande tillstånd. Arbetet samordnas inom EU.
Katastrofmedicinskt centrum i Region Östergötland har på uppdrag av Socialstyrelsen tagit fram en process för arbetet. Centrumet leder och sammankallar en operativ samordningsgrupp. I gruppen ingår Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, och representanter för de sju regioner i landet som har universitetssjukhus.
Regionerna rapporterar löpande in sin kapacitet att ta emot patienter, vilken matchas mot de behov av medicinsk evakuering som uppstår. Det kan handla om vård av patienter som blivit skadade i kriget, men även personer som behöver vård för till exempel cancersjukdomar eller dialyspatienter.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, ansvarar för transporterna till Sverige.
Uppdraget till Katastrofmedicinskt centrum omfattar inte samordning av patienter från Ukraina som söker vård i Sverige på egen hand.
Hälso- och sjukvårdsstöd till Ukraina
Sverige genomför flera insatser för att ge hälso- och sjukvårdsstöd till Ukraina. Stödet består bland annat av hjälp med medicinsk utrustning och förbrukningsmateriel och Socialstyrelsen har donerat utrustning och materiel till Ukraina från nationella beredskapslager. MSB har ansvarat för leveranserna från Sverige.
Stödet samordnas av EU med MSB som den svenska kontaktpunkten. Nya förfrågningar förmedlas därmed till Socialstyrelsen via MSB. Ytterligare utrustning och materiel kan antingen hämtas från nationella beredskapslager eller samlas in från regionerna i dialog med dem. I arbetet ingår att göra en bedömning av vad som kan avvaras utan att den svenska beredskapen påverkas.
Förfrågningar om läkemedel samordnas av Läkemedelsverket.
Hälso- och sjukvårdspersonal från Ukraina
För personer som kommer till Sverige från andra länder och vill arbeta inom hälso- och sjukvården gäller vissa regler. Man behöver ha uppehållstillstånd eller arbetstillstånd, och för vissa yrken behövs dessutom legitimation eller bevis om skyddad yrkestitel.
Legitimation är ett bevis för att den som arbetar i ett yrke har rätt kompetens och lämplighet. I hälso- och sjukvården krävs det legitimation för 22 olika yrken och från och med den 1 juli 2023 krävs ett bevis om skyddad yrkestitel för att arbeta som undersköterska. Alla personer som är utbildade utanför EU eller EES genomgår samma process för att få legitimation eller bevis om skyddad yrkestitel för sitt yrke.
Här kan du läsa mer och ansöka om legitimation
Det finns också yrken inom hälso- och sjukvården som inte kräver legitimation eller bevis om skyddad yrkestitel, till exempel apotekstekniker, tandtekniker och tandsköterska. Arbetsgivaren avgör då om personalen har rätt kompetens.
Läs mer om vem som får göra vad i hälso- och sjukvården och tandvården
För att söka jobb eller praktik i sådana yrken vänder man sig till Arbetsförmedlingen eller direkt till en arbetsgivare.
Om vårt arbete
Socialstyrelsen bidrar med expertkunskaper till regioner och kommuner för att stärka deras arbete med att ta emot de som flyr till Sverige från Ukraina. Bland annat bidrar vi med juridisk information om rättigheter.
Socialstyrelsens har förstärkt både omvärldsbevakning, samverkan och analysarbete. Istället för det tidigare stabsläget utförs uppgifterna nu som en del av Socialstyrelsens ordinarie organisation för krisberedskap.
Socialstyrelsens krisberedskapsarbete ingår i det nationella systemet för krishantering och totalförsvar. I det arbetet ska myndigheten
- stärka samhällets beredskap inom hälso- och sjukvård och socialtjänst för att möta allvarliga händelser
- bidra till att minska konsekvenserna av allvarliga händelser
- samordna och övervaka planläggningen av den civila hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens beredskap.
I rollen ingår också att utföra uppgifter som svarar mot behov som identifieras inom EU:s samarbete.