Ökning av äldre som upplever ensamhet, oro och ängslan

Undersökningen ”Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?” har genomförts årligen sedan 2013. Enkäten, som skickas till personer från 65 år och uppåt som bor i ordinärt boende med stöd av hemtjänst eller på ett särskilt boende för äldre, kunde i år besvaras mellan mars och maj.

Årets resultat visar bland annat att en större andel personer på särskilt boende än tidigare upplever besvär av oro, ängslan, ångest och ensamhet.

– Ensamhet och ängslan är sedan tidigare ett problem för mer än hälften av dem som bor på särskilt boende. Vi har fått signaler från bland annat personalen inom äldreomsorgen och från närstående att covid-19-pandemin, och besöksförbudet specifikt, har ökat de här besvären. Den här undersökningen kan ge stöd för det, säger Michaela Prochazka, samordnare för äldrefrågor på Socialstyrelsen.

De som har svarat att de har lätta besvär av ängslan, oro eller ångest har ökat från 48 procent till 51 procent sedan förra året. Andelen som upplever svåra besvär ligger på samma nivå som tidigare, 12 procent. När det gäller de som då och då besväras av ensamhet syns en ökning från 47 till 50 procent. De som ofta besväras av ängslan, oro eller ångest har ökat från 18 till 19 procent.

– I den här undersökningen innebär en eller några procentenheters förändring oftast en statistiskt säkerställd skillnad. Resultaten brukar förändras mycket lite från år till år, bland annat eftersom antalet svarande är relativt stort. Varje procentenhet motsvarar många personer, säger Michaela Prochazka.

Svarsfrekvensen är dock lägre i år än tidigare, vilket troligen kan förklaras av att färre personer har kunnat få hjälp av någon anhörig att svara. Av alla drygt 215 500 personer som fått enkäten har 57 procent av dem med hemtjänst och 40 procent av dem på särskilt boende svarat.

– Det är särskilt viktigt i år att ta hänsyn till vilka som svarat när man tolkar undersökningens resultat. Undersökningen visar att det i år är en större andel äldre personer som har svarat själva utan hjälp och att de som svarar själva har ett bättre allmänt hälsotillstånd. De som upplever god hälsa svarar generellt också mer positivt på frågorna, säger Michaela Prochazka.