Omställningen till en mer nära vård har påverkats av pandemin
Covid-19 har påverkat den svenska hälso- och sjukvården i hög omfattning, och så även omställningen till en mer nära vård med primärvården i fokus. I Socialstyrelsens andra årliga uppföljning av hur reformen har utvecklats i regioner och kommuner syns tydliga effekter av pandemin.
– En del utvecklingsarbeten och utbildningsinsatser har stannat av eller skjutits upp, bland annat för att personalen har behövts i den patientnära vården. Många anställda har också haft en mycket ansträngd arbetssituation. Samtidigt har covid-19 också skyndat på utvecklingen mot en mer nära vård på vissa områden. Vi ser till exempel en ökning av olika digitala arbetssätt, mobila vårdteam och andra insatser för att minska undvikbar slutenvård, säger Anna Dahlin, utredare på Socialstyrelsen.
Möjligheten att erbjuda digitala vårdbesök har utvecklats mycket snabbt i samtliga regioner under 2020. Digital teknik har även skapat nya möjligheter till samarbete mellan regionernas primärvård och specialistvård samt den kommunala vården. Regioner och kommuner beskriver också en ökad samverkan kring mobila insatser, till exempel mobil närvård.
– Hanteringen av covid-19 har krävt ett ökat samarbete mellan kommuner och regioner på olika nivåer. Det är angeläget att den här utvecklingen fortsätter eftersom omställningen till en mer nära vård behöver göras av regionerna och kommunerna tillsammans, säger Anna Dahlin.
Socialstyrelsens uppföljning visar även att 74 procent av de kommuner som svarat på myndighetens enkät uppger att de har ett politiskt beslut om samverkan mellan kommun och region för omställningen till en mer nära vård.
Fortsatta utmaningar med kompetensförsörjningen
Uppföljningen belyser också att kompetensförsörjningen fortsatt är en stor utmaning i utvecklingen mot en stärkt primärvård. Såväl innan som under pandemin har det rått en generell brist på legitimerad personal som arbetar i den nära vården såsom sjuksköterskor, allmänläkare och biomedicinska analytiker. Hösten 2020 uppgav exempelvis tolv regioner att de hade brist på allmänläkare.
Nya indikatorer för att följa omställningen
I rapporten presenteras även myndighetens utvecklade förslag på indikatorer för att följa omställningen mot en mer nära vård, samt ett första exempel på en samlad resultatredovisning för riket utifrån dessa mått.
– Vi har identifierat drygt hundra indikatorer som kan vara relevanta att följa. Vi har också pekat ut ett mindre antal mått som tillsammans ska kunna ge en övergripande bild av utvecklingen i kommuner, regioner och på nationell nivå, säger Martin Lindblom, utredare på Socialstyrelsen.
Fakta om omställningen till en mer nära vård
- Efter flera statliga utredningar beslutade riksdagen i november 2020 att den svenska hälso- och sjukvården bör ställa om så att primärvården är navet.
- Omställningen till en god och nära vård är en flerårig strukturreform som berör hela hälso- och sjukvården och genomförs av både regioner och kommuner.
- Målet är bland annat att reformen ska öka tillgängligheten och kontinuiteten inom primärvården samt att patienten ska bli mer delaktig och få personcentrerad vård.