Fler kvinnor än män sjukskrivna till följd av covid-19 under första vågen

Det försäkringsmedicinska beslutsstödet inkluderar både covid-19, och gruppen som har långvariga symtom efter genomgången infektion, så kallat postinfektiöst tillstånd efter covid-19. Den första delen som nu publiceras innehåller bland annat uppgifter om symtom, prognos, behandling, begränsningar i aktivitet och information om rehabilitering för diagnoserna.

– Med den här första delen vill vi ge en sammanställning av kända symtom och påverkan som covid-19 kan ha på personers hälsa samt ge läkare stöd att beskriva funktionsnedsättningar och aktivitetsbegränsningar till följd av sjukdomen, säger Thomas Lindén, avdelningschef för kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården.

Fortfarande pågår forskning för att ta fram mer kunskap om covid-19 och därför kommer beslutsstödet att behöva uppdateras.

– Kunskapen om covid-19 är ännu begränsad och beslutsstödet behöver användas mot denna bakgrund. I dagsläget känner vi inte fullt ut till alla konsekvenser av sjukdomen och det finns en osäkerhet om exempelvis prognos och varaktighet av olika aktivitetsbegränsningar, säger Thomas Lindén.

Till våren kommer nästa del av beslutsstödet, en vägledning för sjukskrivning med ett antal exempelfall  och uppgifter om vilka sjukskrivningslängder som kan bli aktuella.

– Viktigt att påpeka är att beslutsstödet ska utgöra ett stöd, men att sjukskrivning alltid bygger på läkarens individuella bedömning av patienten, säger Thomas Lindén.

Statistik om heltidssjukskrivningar

Socialstyrelsen har också tagit fram statistik över heltidssjukskrivningar (100 procent) på grund av covid-19, baserat på personer med första sjukskrivningsdag som infallit mellan den 14 mars och den 30 september 2020.

– Det är inte så enkelt att sammanställa statistik på området och vi har här behövt använda data från flera olika källor. Alla testades ju inte heller initialt och fick därför inte en diagnos. Därför finns det säkerligen stora mörkertal, men vi hoppas att den statistiken kommer att bli mer fullständig framöver, säger Anna Bennet Bark, enhetschef för statistikservice.

I statistiken ingår personer med covid-19 som sjukskrivningsorsak på läkarintyget eller personer med annan sjukskrivningsorsak - men där sjukskrivningen påbörjats i anslutning till ett positivt covid-19-test i Folkhälsomyndighetens databas SmiNet, eller i anslutning till inskrivning i slutenvården med covid-19 som diagnos.

Totalt har 21 492 personer varit sjukskrivna på 100 procent i mer än 14 dagar i det här urvalet. Av dessa var drygt en tredjedel män och knappt två tredjedelar kvinnor. Majoriteten, 81 procent, hade inte vårdats på sjukhus.

Drygt hälften av sjukskrivningar varade i 15-30 dagar, cirka en fjärdedel varade 31-45 dagar, knappt 10 procent i 46-60 dagar och övriga, cirka 12 procent, pågick 60 dagar eller längre.

– Tittar man på riktigt långa sjukskrivningar har vi i underlaget 1 267 personer, knappt 6 procent, som var sjukskrivna på heltid längre än 12 veckor. Statistiken visar också att en betydligt större andel av män i den här gruppen hade vårdats på sjukhus, totalt 66 procent, än kvinnor, 34 procent, säger Anders Jacobsson, statistiker på Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen planerar att fortsätta följa statistiken över sjukskrivna framöver.

– Vi hoppas kunna utveckla det här statistikmåttet mer i takt med att kunskapen och erfarenheten av sjukdomen ökar, säger Anders Jacobsson.