Stora skillnader i avgifter för äldreomsorg i landet
Socialstyrelsen arbetar för en god och jämlik vård på lika villkor för alla vilket innebär att personer ska få rätt vård och omsorg efter behov oavsett vilka de är, hur livssituationen ser ut eller var de bor. Så ser det dock inte ut inom stora delar av äldreomsorgen där de kommunala skillnaderna också är betydande. Och inte minst när det handlar om hur mycket kommunerna tar ut i avgifter för exempelvis hemtjänst och särskilt boende för äldre är skillnaderna stora.
– Äldre som behöver hjälp från hemtjänsten betalar mellan 70 och ända upp till 488 kronor i timmen. Avgiftsskillnaderna mellan kommunerna är mycket stora. Det påverkar också levnadsförhållandena, framförallt för pensionärer med låg inkomst som bor i en kommun med höga avgifter, säger Socialstyrelsens generaldirektör Olivia Wigzell.
Socialstyrelsen planerar i kommande arbeten att närmare analysera de stora avgiftsskillnaderna.
Utrikesfödda använder mindre läkemedel
Skillnader syns också i hur stor omfattning man använder läkemedel vilket lyfts fram i Socialstyrelsens rapport. Personer födda utanför Norden använder mindre läkemedel än andra vilket kan få allvarliga konsekvenser då det exempelvis handlar om läkemedel för att förebygga försämrad hälsa efter till exempel en infarkt eller vid hjärtsvikt.
Det är vanligare med diabetes hos äldre personer födda utanför EU och därför är förskrivningen av diabetesmedicin också högre. Det innebär alltså att de också får den behandling de behöver.
De flesta äldre nöjda med omsorgen
I lägesrapporten tecknar myndigheten en bred bild av tillståndet och utvecklingen inom äldres vård och omsorg och överlag är de flesta äldre nöjda med sitt äldreboende eller den service och omsorg som hemtjänsten erbjuder.
– Bilden av äldreomsorgen i Sverige är huvudsakligen positiv om man ser till nöjdhet. Sammantaget är åtta av tio äldre nöjda med sitt äldreboende eller hemtjänsten. Kontinuiteten brister dock. Äldre personer möter i snitt under en tvåveckorsperiod 16 olika personer ur hemtjänstpersonalen, säger Olivia Wigzell.
Den utvecklingen har stabiliserats under de senaste åren men det finns ännu betydande variationer i personalkontinuitet mellan kommunerna.
Inflyttningen på särskilda boenden går ner igen
Under pandemin märktes en tydlig nedgång i antalet äldre som flyttade in på äldreboenden – en effekt av den höga smittspridning som noterades på särskilda boenden för äldre i början av pandemin. Under hösten 2021 och våren 2022 har en återhämtning skett men under de senaste månaderna föll den återhämtningen tillbaka igen, så att färre flyttade in på särskilt boende för äldre.
– Det kan delvis bero på att det finns en brist på platser i särskilda boenden vilket ju är allvarligt eftersom det innebär att många bor kvar hemma, trots stora vård- och omsorgsbehov, som skulle kunna tillgodoses bättre om de fick möjlighet att flytta, Michaela Prochazka, äldresamordnare på Socialstyrelsen, som sammanställt lägesrapporten.
Mer från lägesrapporten
- Väntetiden för att få flytta till ett särskilt boende efter biståndsbeslut har blivit längre - 53 dagar - nio dagar längre än föregående år.
- Andelen personer 80 år och äldre som har de allra flesta av sina tänder kvar ökar snabbt. Den positiva utvecklingen innebär dock att fler sköra äldre behöver mer hjälp med sin dagliga munvård.
- Andelen äldre som använder tio läkemedel eller fler var 48 procent högre 2022 än 15 år tidigare. Dock minskar användningen av olämpliga läkemedel stadigt.
- Nästan hälften av alla med hemtjänst eller som bor på särskilt boende för äldre upplevde ensamhet under 2022.
- Personalens följsamhet till basala hygienrutiner som ökade tydligt under pandemin har nu parkerat på en betydligt högre nivå än före pandemin.