Vi behöver mer kunskap om barn som skjuter och spränger
Barn har rätt till skydd mot alla former av våld och utnyttjande och behöver stöd i tid för att lämna en kriminell bana. De behöver också stöd för att inte dras in i den snabba rekryteringen som leder till grova våldsdåd. I slutrapporten för regeringsuppdraget Bob (Barn och unga i organiserad brottslighet), som åtta myndigheter samverkat kring, lyfts bland annat behovet av mer kunskap om de barn och unga som begår dödligt våld.
Det dödliga våldet kräver mer specifik kunskap
Det finns sedan tidigare kunskap med stöd i forskning om barn och unga som har ett normbrytande beteende eller som begår brott.
– Socialstyrelsen har kunskapsstöd för socialtjänsten om risk- och skyddsfaktorer, bedömningsmetoder och om rekommenderade insatser. Den här kunskapen behöver användas i större utsträckning än den görs idag, säger Annika Öquist, enhetschef och representant i nationella Bob-rådet.
Men den organiserade brottsligheten med nya tillvägagångssätt som involverar allt yngre barn, kräver mer kunskap om de faktorer som ligger bakom. De kriminella nätverken använder manipulation, hot och utpressning mot barnet, ungdomen eller dess anhöriga, och rekryteringen går i vissa fall väldigt snabbt.
– Att barn är delaktiga i grova våldsdåd är ett allvarligt problem som drabbar hela samhället, vi måste bli bättre på att agera i tid. Därför är det viktigt att vi hela tiden utvecklar den kunskap som behövs för samhället ska kunna fånga upp de här barnen långt tidigare än vad vi gör idag, säger Björn Eriksson, generaldirektör på Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen ser nu över möjligheten att genomföra en studie om barn och unga som utövat dödligt våld med koppling till organiserad brottslighet. Syftet med studien är bland annat att undersöka vilka riskfaktorer, vård- och omsorgskontakter samt rättsliga processer som är och har varit aktuella för målgruppen.
Bob – en samverkan som stärker och effektiviserar arbetssätt
Sedan ett år tillbaka har arbetet med Bob (barn och unga i organiserad brottslighet) pågått. Bob är en samverkansmodell som stärker och kompletterar redan fungerande arbetssätt kring brottsaktiva barn och unga. Kärnan i Bob är att skapa snabba kontaktvägar och samordnade insatser mellan aktörer på lokal nivå, som mellan polis, socialtjänst och skola.
– Vi ser att Bob-strukturen kan bidra till att fylla flera luckor som funnits i arbetet för att motverka att barn involveras i organiserad brottslighet. Exempelvis behovet av effektivare samverkan kring vårdkedjan när barn placeras i samhällsvård och att hälso- och sjukvården är med som en viktig aktör på regional och lokal nivå. Den gemensamma kunskapen bidrar till ett starkare skyddsnät kring barn och unga, säger Annika Öquist.
Pågående arbete och vägen framåt
I slutredovisningen av Bob-uppdraget identifieras flera utmaningar, bland annat kring sekretess och behovet att stödja på lokal nivå för att kunna erbjuda insatser riktade till utsatta barn och unga. Den digitala rekryteringen av barn och unga till kriminella nätverk ställer nya krav på arbetet.
Myndigheterna ser också att en kunskapshöjning om risk- och skyddsfaktorer för kriminellt beteende behövs i kommunerna. Framöver behöver samverkan breddas och inkludera fler aktörer, som civilsamhälle och näringsliv för att skapa ett helhetsgrepp om problemen.
Fakta
- Samverkansstrukturen Bob bygger på ett uppdrag som regeringen har gett till Polismyndigheten, Socialstyrelsen, Statens institutionsstyrelse, Skolverket, Kriminalvården, Åklagarmyndigheten, Brottsförebyggande rådet och Länsstyrelserna.
- Arbetet drivs genom ett nationellt samverkansråd, sju regionala samverkansråd och lokala samverkansråd vilka utgår från Polismyndighetens lokalpolisområden. På nationell och regional nivå bedrivs arbetet på strategisk nivå, medan arbetet i de lokala samverkansråden ska riktas mot enskilda barn och unga.
- Den 6 december överlämnades en slutredovisning av Bob-uppdraget till regeringen. Rapporten visar att samverkan nu är etablerad i hela landet.