Så kan vården före, under och efter förlossning bli bättre

Sverige har i dag en bra mödrahälsovård och förlossningsvård, med låg mödra- och barnadödlighet. Men det finns samtidigt flera delar där vården behöver stärkas, och stora skillnader mellan regionerna. Exempelvis varierade andelen som kom på ett eftervårdsbesök 2022 mellan 75 och 96 procent i olika regioner, och andelen som fick behandling för psykisk ohälsa varierade från 6,4 procent till 16 procent.

– Det är viktigt att vården före, under och efter förlossning blir mer jämlik över landet. Det ska inte spela någon roll var du föder barn, utan du ska kunna få en god vård överallt. Vår förhoppning är att det samlade nationella stödet ska bidra till att minska de oönskade skillnaderna, säger Thomas Lindén, avdelningschef vid Socialstyrelsen.

Flera centrala delar

Några centrala delar i riktlinjerna handlar om att rikta mer stöd till utsatta grupper, och att stärka vården och bemötandet av gravida med exempelvis psykisk ohälsa eller obesitas. Det är också viktigt med kontinuitet i vårdkedjan, och att förbättra eftervården.

– I dag är det otydligt vart de som fött barn ska vända sig med besvär efter förlossningen. Vi ser också att hälso- och sjukvården behöver bli bättre på att tidigt följa upp exempelvis fysiskt och psykiskt mående, förlossningsbristningar och amning, säger Thomas Lindén.

Detta ingår i riktlinjerna

På Socialstyrelsens webbplats publiceras i dag en första version av ett samlat stöd med nationella riktlinjer för beslutsfattare och för dem som arbetar i vården. I riktlinjerna finns bland annat en rekommendation om att följa ett basprogram för graviditetsövervakning, där Socialstyrelsen samlat arbetssätt som de flesta regioner arbetar efter i dag. I riktlinjerna ingår också rekommendationer om hur vården bör prioritera insatser vid exempelvis psykisk ohälsa, förlossningsbristningar, liksom obesitas.

– När det gäller obesitas är det högt prioriterat att utbilda personal i mödrahälsovården och förlossningsvården för att öka kunskapen. Obesitas bland gravida har ökat, och med ett högt BMI ökar också riskerna för både den gravida och barnet, säger Thomas Lindén.

Viktigt att satsa på eftervården

I arbetet med riktlinjerna har stor vikt lagts vid att stärka eftervården. Högsta prioritet ges till rekommendationer om att erbjuda dem med bäckenbottenbesvär multiprofessionell behandling. En annan rekommendation handlar om tidig uppföljning i mödrahälsovården av nyförlösta under första till andra veckan efter hemgången från BB. Nyförlösta med besvär bör dessutom lätt kunna söka hjälp och få sitt vårdbehov bedömt i mödrahälsovården i stället för i sjukhusvården.

– Fysiska och psykiska besvär som inte fångas upp de första veckorna kan förvärras och leda till lidande, otrygghet och akuta vårdkontakter. Ökad tillgänglighet till mödrahälsovården är mycket efterfrågat och kan öka tryggheten, exempelvis om man får träffa samma barnmorska som under graviditeten, säger Anders Berg, enhetschef på Socialstyrelsen.