Kommunernas krisberedskap varierar

Ett sätt för kommunerna att förbereda sig inför kriser och allvarliga händelser är att göra så kallade kontinuitetsplaner. Syftet med planerna är att se till att det finns förutsättningar att behålla god kvalitet inom en verksamhet oavsett vilken störning den utsätts för.

– Det kan handla om allt från strömavbrott och att personal inte kommer till jobbet till en pandemi av det slag vi nu upplever, säger Stina Hovmöller, enhetschef på Socialstyrelsen.

Socialstyrelsens enkätundersökning visar att krisberedskapen skiftar beroende på verksamhet. Totalt 43 procent av kommunerna har kontinuitetsplaner för särskilda boenden för äldre, hemtjänst och för bostäder med särskild service enligt LSS för vuxna. Samtidigt har endast 28 procent kontinuitetsplaner för stödboenden för barn och unga och hem för vård eller boende för barn och unga.

– Fler kommuner har kontinuitetsplaner 2020 jämfört med när vi gjorde motsvarande undersökning 2019, men undersökningen visar också att det finns behov av ett fortsatt utvecklingsarbete, konstaterar Stina Hovmöller.

Det finns stora variationer mellan kommunerna. Totalt 113 kommuner, 40 procent, har kontinuitetsplaner för alla områden medan 89 kommuner, 31 procent, inte har det för något område alls. Övriga 80 kommuner, 28 procent, har kontinuitetsplaner inom några områden.

Det är även viktigt att se till att krisberedskap finns med i kravspecifikationen för verksamheter som upphandlas. Av undersökningen framgår att i mer än hälften av kommunerna finns inga rutiner för detta.

– Det är överlag vanligare att storstäder och storstadsnära kommuner har rutiner för att inkludera krav på krisberedskap vid upphandling. Den kris vi befinner oss i nu kommer att ge oss många lärdomar, säger Stina Hovmöller.

Enkätundersökningen genomfördes mellan januari och mars i år, 91 procent av landets kommuner svarade. Svaren avsåg kommunernas kontinuitetsplaner den 1 februari och rutiner för upphandling vid samma tidpunkt.