Föräldradelaktighet central i nytt stöd för neonatalvården
Varje år föds cirka 115 000 barn i Sverige och av dem är ungefär 10 procent som behöver neonatalvård. Ungefär en tredjedel är för tidigt födda medan två tredjedelar behöver neonatalvård av andra anledningar, till exempel infektioner, lågt blodsocker eller gulsot.
Neonatalvården har utvecklats snabbt under de senaste decennierna, både den medicinska vården och omvårdnaden av barnen. Samtidigt finns utrymme för förbättringar, enligt Socialstyrelsens kartläggning. Där identifierades behov av vägledning inom områden som rör omhändertagande, föräldradeltagande och psykosocialt stöd.
- Det finns ett behov av att säkerställa att föräldrar får vara så delaktiga i vården som möjligt. Det varierar till exempel i landet och mellan sjukhus när det gäller möjligheten för barn och vårdnadshavare att vara tillsammans hela dygnet, säger Ylva Malmquist, utredare på Socialstyrelsen.
Elva rekommendationer
I dag publicerar Socialstyrelsen elva rekommendationer för neonatalvården, som nu går ut på remiss.
- Vi rekommenderar exempelvis att vården ska säkerställa att föräldrar och barn inte separeras alls eller minimalt, och att hud-mot-hudvård ska erbjudas så ofta det är möjligt. Detta kan gynna tillväxt, amning, motverka sjuklighet samt öka föräldrars välmående och bindning till sitt barn. Vi rekommenderar också att personal ska erbjudas regelbunden professionell handledning för att stärkas i sin yrkesroll och för att kunna stötta föräldrar att vara delaktiga i vården, säger Ylva Malmquist.
Många som får ett barn som behöver neonatalvård får en krisreaktion. Därför finns stödsamtal till föräldrar med i de nya rekommendationerna.
- Det är ofta omtumlande och stressande när ett barn föds för tidigt, är sjukt eller till och med riskerar att dö. Hälso- och sjukvården behöver därför fånga upp föräldrar och familjer i kris och ge dem stöd efter behov. Behoven kan även variera och familjen kan behöva stöd långt efter vårdtiden på neonatalavdelningen, säger Ylva Malmquist.
Trygg och smidig vårdkedja
Socialstyrelsen presenterar också ett stöd till vårdpersonalen som ska underlätta för en sammanhållen och trygg vårdkedja före, under och efter neonatalvården. Detta inkluderar god kommunikation mellan olika vårdverksamheter och informationsöverföring i de olika leden inom neonatalvården, till exempel mellan mödravård, förlossning och barnhälsovård.
- Det är viktigt med en plan för förloppet, rutiner som personalen känner till och information till föräldrar genom hela vårdkedjan, säger Ylva Malmquist.