Pandemin har förstärkt vårdens tidigare utmaningar
I rapporten, som lämnas till regeringen i dag, ges en bred bild av covid-19-pandemins konsekvenser på hälso- och sjukvården. Den visar att akut nödvändig vård i hög grad kunnat upprätthållas, men att många planerade vårdbesök och förebyggande insatser fått stå tillbaka. Ett tydligt mönster är också att flera utmaningar som funnits i hälso- och sjukvården tidigare har förstärkts. Det gäller bland annat ojämlikheter i vård och hälsa mellan olika grupper i befolkningen.
– Personer som hade sämre hälsa innan pandemin, såsom sköra äldre personer, personer med kroniska sjukdomar och socioekonomiskt utsatta grupper har drabbats hårt av själva viruset. I de här grupperna syns också indirekta konsekvenser i form av vård och förebyggande insatser som ställts in eller skjutits upp, säger Natalia Borg, avdelningschef på Socialstyrelsen.
Exempelvis har regelbundna kontroller för patienter med kroniska sjukdomar som diabetes, astma och kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) minskat kraftigt. Äldre personer är den grupp som i störst utsträckning undvikit att söka vård under pandemin. För personer i behov av kommunal hälso- och sjukvård, varav många är äldre, ses även en minskning av fysiska aktiviteter och rehabilitering. Bedömningen är att det finns ett uppdämt behov och att det är stor risk att det leder till ökad ohälsa.
– Pandemin har generellt också förvärrat vårdens tidigare problem med köer och väntetider. Konsekvenserna yttrar sig på olika sätt inom olika regioner och vårdområden, men den sammantagna bilden är att antalet väntande patienter har ökat. Det är väntetiderna på operationer eller andra behandlingar som har ökat mest, säger Sara Dahlin, projektledare på myndigheten.
Vårdens kompetensförsörjning är ytterligare en utmaning som förstärkts. Redan när vi gick in i pandemin bedömde regionerna att det rådde brist på 18 av 22 legitimationsyrken. Utbrottet av covid-19 har ställt tillgången till vissa medicinska kompetenser på sin spets, till exempel inom intensivvård och kommunal vård.
Flera förslag till insatser
Lägesbilden visar också att pandemihanteringen gett många lärdomar och nya arbetssätt i regioner och kommuner. Socialstyrelsen har inventerat pågående arbeten och sammanställt områden där åtgärder behövs.
– Ett centralt tema är att covid-19 understryker behovet av en mer nära vård, vilket kräver att primärvårdens kapacitet skalas upp. Då kan fler patienters behov tas omhand i ett tidigt skede, vilket i sin tur kan frigöra kapacitet för patienter som väntar på specialistvård, säger Natalia Borg.
Socialstyrelsen föreslår därför flera långsiktiga insatser i linje med den pågående omställningen mot en god och nära vård. Det handlar exempelvis om stärkt förebyggande arbete i form av riktade hälsosamtal i primärvården. Det behövs även fler mobila närsjukvårdteam som kan ge de allra sjukaste, ofta äldre personerna, individanpassad vård hemma och minska behovet av sjukhusvård.
Myndigheten föreslår också att digitaliseringens möjligheter används mer, bland annat vid så kallad direktkonsultation med specialistvården. Det innebär att en patient, via videokonferenssystem hos sin primärvårdsläkare, får direktkontakt med en specialistläkare. Då kan patientens hälsoproblem lösas på plats, utan väntan på ett nytt besök i specialistvården. Ett annat exempel är egenmonitorering av kroniska sjukdomar, där patienternas värden följs digitalt hemifrån.
Socialstyrelsen anser också att det behövs fortsatta satsningar på fler utbildningsplatser för sjuksköterskor och möjlighet att vidareutbilda sig till specialistsjuksköterska med bibehållen lön. Även antalet ST-tjänster i allmänmedicin behöver utökas.